Tack själv!

För en tid sedan gjorde jag det jag tänker är en skyldighet. Jag hittade en plånbok mitt på vägen, mellan mig och en närliggande livsmedelsbutik. Plockade upp den och ringde den som tappat den. En stressad småbarnsmor. Antagligen hade hon lagt sin plånbok på taket på bilen och kört iväg.

Självklart var det för mig att ringa upp henne när jag väl hittat något som kunde identifiera henne. Otroligt tacksam blev hon. Det finns inget värre än att tappa plånbok och mobiltelefon.

Idag fick jag ett brev med posten. Med ett tack och ett litet handskrivet brev. Trots att jag sade att hon absolut INTE behövde ge mig något. Jag ville inte ha något, jag gjorde bara det alla människor bör göra. Men det klart att man blir rörd och tacksam när man får ett tack i brevlådan! Nu kan jag också gå på bio, men det är inte första gången jag besöker SF.