Nä, men nu börjar man ju bli van

Det är ett himla hallå på himlen utanför oss. Massor av helikopterljud. Efter ett tag reagerar jag på att det inte är vanligt med helikopterljud så nära, så länge och så mycket.

Då tänkte jag på det spektakulära helikopterrånet som man kunde läsa om i tidningarna i flera veckor. Säger till min man "Men vilket hålligång det är med helikoptrar här ute!". Han svarar "Det kanske har hänt nåt?".

Jag är inte den som är den, så jag surfar genast in på Aftonbladet.se. Vad hittar jag väl där? Jo ett väpnat rån i Årsta med skottlossning och allt! Jag säger då det. Man får tydligen börja vänja sig vid helikoptertrafik när man bor här. Men det verkar också bäst att stanna inne om kvällarna.

HEJJA!!

1	Skellefteå AIK	52	25	11	16	8	3	+33	(165-132)	94
2	HV71	52	23	13	16	8	5	+29	(166-137)	90
3	Färjestad BK	52	25	9	18	6	3	+24	(142-118)	90
4	Linköpings HC	52	22	13	17	5	8	+24	(131-107)	84
5	Luleå HF	52	23	9	20	6	3	+13	(126-113)	84
6	Djurgårdens IF	52	20	14	18	4	10	-2	(132-134)	78
7	Brynäs IF	52	19	14	19	7	7	-7	(141-148)	78
8	MODO Hockey	52	17	12	23	6	6	-3	(143-146)	69
9	AIK	52	18	11	23	4	7	-21	(125-146)	69
10	Timrå IK	52	16	12	24	8	4	-25	(133-158)	68
11	Södertälje SK	52	19	8	25	2	6	-32	(124-156)	67
12	Frölunda HC	52	16	12	24	5	7	-33	(120-153) 65

Nu är vi på slutspelsplats. Ojojoj! Må det hålla i sig nu bara.

Weirdo!

Idag blandar jag glam med plast.

Jag vill sova

Men jag måste se Hellner ta VM-guldet innan jag lägger huvudet på kudden. Jag satt på blå linje när själva loppet gick av stapeln. Inte okej!

Jag har nog inte förstått det helt själv

Jag får ideligen kommentarer på jobbet om att jag är så glad. Om jag inte skrattar fem gånger under lunchen, utan bara tre, eller inte levererar pikar med glimten i ögat över kaffekoppen undrar mina kollegor om något är fel. Det är det så klart inte, men man får ju träningsvärk i kinderna av att ständigt gå omkring och le!

Jag känner mig otroligt mycket gladare, dagarna och veckorna springer iväg, jag är sjukt harmonisk på arbetsplatsen och jag är så glad över mina nya kollegor. Det är ett fantastiskt gäng! Det är konstant feedback och jag börjar fundera på om jag verkligen kan axla de förväntningar de verkar ha. Men jag gör mitt bästa och hoppas att det duger.

När mina gamla kollegor undrar varför jag är så glad så har jag inget svar. Det bara är så. Det känns lite mysko att dom inte har sett mitt riktiga jag. Ett jag där jag går omkring och känner mig riktigt glad mest hela tiden. Jag har nog inte förstått det själv, men jag har varit otroligt arbetsdeprimerad. Nollställd. Gått och hoppats på förbättring, men inte gjort så mycket åt det själv. Inte orkat eller riktigt känt att utrymme funnits. Det fanns och finns antagligen andra saker som tynger mig emellanåt, men min gamla arbetssituation mörkade verkligen ner hela mitt sinne. Sakta men säkert tappade jag allt självförtroende jag haft.

Men nu är jag på väg tillbaka och det känns så skönt. Men det är först nu, när jag börjar känna igen mig själv, som jag förstår hur illa det har varit. Vi människor har verkligen lätt att anpassa oss till saker och sedan bara gå vidare i ren slentrian. Läskigt. Jag är glad att jag på något vis lyckades ta mig ur den där hemska bubblan! Någonting har jag ju gjort rätt och det känns skönt. Nu hoppas jag bara att detta fortsätter!

Hallå, var är ni?

Jag söker ett par turkosa strumpbyxor, ganska tjocka. Inte så att blekbenen syns genom maskorna! Helt omöjligt att hitta. Dom ska vara mer åt det gröna hållet också, inte det blå.

Vad heter den påtända idioten?

Heter han Gaddafi som Aftonbladet skriver eller Khadaffi som TV4 skrev till bilderna på TV-nyheterna och på sin hemsida?

Hade jag varit under någon form av hot, eller helt ohotad också iofs, så skulle jag ha stavat hans namn som TV4 gör. Det känns bekant. Men inte vet jag varför det känns bekant?!

Jag jobbar med IT, jag har inte koll på alla konstiga människor där ute i världen, även om Unix-tekniker är bra märkliga varelser och några av dom har jag koll på.

Friskisskola. Lektion nr. 4

Hitta fokus!

Klä dig snyggt och sminka dig vacker, gör vad som helst för att det ska kännas bra där på golvet bland maskinerna eller på gympagolvet. Då är det lättare att prestera bra kan jag tänka mig.

Men att köra dubbla bh:ar. En jättepush och sen en tränings-bh på det är kanske lite onödigt?

Känns onödigt att pusha upp getterna (som mormor kallade dom) så mycket att man sedan behöver en tränings-bh på det. Vad är tanken liksom?

Eller så är det bara jag som tycker för mycket och lägger fokus på saker jag inte behöver bry mig om.

Så hitta fokus så presterar du bra!

Tillslut blev middagen färdig

Det blev kycklingklubbor. När vi satt där och dissekerade våra klubbor in på bara benet och stoppade in kycklingen i munnen så följde det med saker man inte gärna äter. Exempelvis brosket och diverse andra sega saker. Vid varje sånt tillfälle tittade vi på varandra med en speciell blick och någon av oss mumlade "Marcell" samtidigt som vi lade det otäcka på skräpfatet.

Man kan säga att vi tillägnade middagen till honom, till Marcell. Våran kompis Marcell gillar nämligen brosk. Det är något alldeles speciellt med det där brosket, tycker han. Vi tycker att Marcell är alldeles speciell!

Det blir värre med åren

Jag har världens sämsta tålamod. Alltså sjukt dåligt. För tillfället håller jag på att bli galen över att middagen aldrig blir färdig där i ugnen. Skogstokig. Men om jag skulle visa vad jag känner över en sådan ganska banal sak skulle mannen antagligen blir rädd.

Så jag håller igen. Men vilken tid det tar! Olagligt lång tid. Otäckt lång tid. Fruktansvärt hemskt!

Jag har en sjukdom

Den är ganska hanterbar, om än dock kronisk.

Det finns en dip som heter Fresh Island som OLW står bakom. Jag skulle kunna äta den med sked. Lätt. Sen skulle jag stämma dom för viktuppgång.

Ojdå!

Ett riktigt bakslag i mitt nya liv under den här helgen.

Men då är det bara att rycka upp sig och fortsätta som förr! Tjohoo!!

Äsch, bara ett hus

Jag är lite inne på att köpa hus. Jag har några, men inte så speciella eller stora krav. 14 rum och kök, varav 8-9 sovrum skulle kännas bra. Jag gillar inte när det är trångt. Gärna många fönster som måste putsas, många våningar är ett måste så man kan dra dammsugaren upp och ner och det tar en vecka att städa hela huset. Varför inte två kök? Verkar praktiskt om man är hungrig när man befinner sig på övervåningen, eller mellanvåningen, eller vilken våning som helst. Ett kök som är nära till hands. Alltid bra!

Vad mer har jag som krav? Som sagt inga större, men 7 eldstäder känns lagom. På gästtoaletten bör blandaren på handfatet ha vita plastrattar för justering av varmt och kallt vatten. Hemskt gärna stora rosa blommor på toalettväggarna också. För att kunna skoja till det lite emellanåt kräver jag även en danspåle. Det måste det finnas. Okej om de rosa blommorna inte finns, men en påle ska det finnas!

Fasadfärgen är inte så noga, men om den är röd så vill jag gärna att foder och snickerier är gröna och vita. Tomten bör vara kring 2000 kvm så att man känner att man får plats även där. Gärna en pool, den måste inte nödvändigtvis vara så stor men så att man kan doppa sig i alla fall. Är inte så bra på växter och grönska, men blodlönn känns viktigt. Annars kan det lika gärna vara!

Jag har inte så många fler krav så där. Det är ju trevligt om det finns fiskparkett eller liknande, s klart. Men man kan ju inte kräva hur mycket som helst.

Jag tror i alla fall att jag hittat ett hus som faller mig i smaken nu. Vad säger ni? Inflyttningsfest i trädgården till sommaren? Kommer ni?



*och nej. jag är inte ute efter hus.

Idag på Zara

Idag besökte jag och Emma Sjöberg, Mjölk-Emma, samma Zarabutik.

Oklart om Emma köpte något, men vi krockade (okej hon är lång, så skulle väl mer eller mindre bara ha klivit över mig...) nästan när jag gick in i provhytten. Hon tuggade tuggummi väldigt frenetiskt och såg lite så där kaxig ut som jag tänker mig att hon borde göra när hon är ute och provar kläder.

Ni antecknar väl det här nu?

Jag köpte byxorna på bilden. Dom sitter inte på samma sätt som på bilden, men likväl ligger dom här hemma nu.

Ikväll

Ikväll håller vi alla tummar för Simon. Simon är en före detta Umeåbo som jag sjungit i kör tillsammans med. Helt plötsligt står han i TV och ska sjunga. Sjukt! Men skoj. Jag har inte hört låten, jag vet ingenting, men jag håller på Simon ändå!

Friskisskola. Lektion nr. 3

Stressa inte till passet du ska utföra. Då är ofta hjärnan någon annanstans än på passet. I alla fall för mig.

Det finns så klart även fördelar med att stressa, om stressen innefattar språngmarscher. Då blir man ju varm och om man missar början av uppvärmningen är man ju redan varm. Det är en fördel.

Men att inte vara närvarande vid ett pass är hemskt.

Bildbevis

Mr. A. Schulman har bildbevis på det som min kollega var med om under veckan som varit. Ni vet den där incidenten som fick mig att förstå ett och annat.

Mysigt!

Även om jag hellre har vår än vinter, så tycker jag att det är lite mysigt med den här dystra kylan som gör ont i skinnet om man går för fort. Det är inte så ofta man får känna på den där riktigt hårda kylan här nere, som bara är kall och inte fuktig. Men i morse när jag gick till bilen kändes det som i Umeå. Bara kallt. Skönt!

149,5 kvar då

Om ni ser något blått där borta, så är det jag.

Birro levererar

Jag gillar Marcus Birro. Jag kan inte riktigt motivera varför, men jag gillar honom. Han verkar sund.

Det är varken progressivt eller beundransvärt att spotta på folks tro. Det är billigt och enkelt. Det är att dundra in med en bulldozer i ett hav av öppna dörrar.

Det är nog just därför som jag alltid haft det svårt att berätta för andra människor om min tro och därför valt att låta bli i fler fall än jag vågat berätta. Rädslan av att bli dömd och överkörd sekunden som jag öppnar dörren till mitt innersta, dörren till det jag inte kan förklara men som jag inte kan vara utan. Det som gör mig annorlunda och lätt att göra sig lustig över.

Nu börjar saker falla på plats

"Det såg ut som en fabrik! Man hade plogat en lång vall, så att all snö från gatan var i en och samma snövall. Sen hade man tagit fram något som liknade en gigantisk snöslunga, som liksom sög upp all snö och slungade ner den på lastbilsflaken. Det stod tre-fyra lastbilar på rad och sen körde man i skytteltrafik och tömde flaken.

Helt sjukt! Precis som en fabrik. Jag har aldrig sett något liknande i mitt liv!"

-Sagt av kollega, född -77.

Behöver jag säga att han är Stockholmare (från Djursholm, men det är kanske oviktigt i detta sammanhang...)? Behöver jag säga att jag börjar förstå varför det är så svårt för den här staden att hantera snö? Om man i år fyller 34 år och aldrig har sett detta scenario utspela sig, då är det något som är fel. På riktigt fel. I norrland är det fabriksvarning överallt, varje dag, under de vinterdagar då det behövs. Det är ju pinsamt på riktigt, detta.

150 mil

Några pengar fattigare, men så mycket roligare det ska bli på löpbandet framöver! Det var dock en pärs att ta sig igenom skoutprovningen. Människan i butiken behövde ju titta på fötterna och ta på dom. Då vill ju jag kräkas. Det är så äckligt så det är inte klokt. Men jag lyckades prata så mycket att jag inte behövde tänka på det.

Nu är det bara att springa på! Men bara 150 mil, sen är dom slut.

Frisskisskola. Lektion nr. 2

Om du bokar ett pass av en karaktär du inte vet om du kommer att klara av, så försök i alla fall att göra alla rörelser!

1. Om en del av passet är att skaka benet, stå då inte och hoppa.
2. När det är armhävningar kan du med fördel lägga dig ner på golvet även om du inte tänkt försöka göra armhävningar. Det är inte okej att ställa sig upp och stretcha lårmuskeln!
3. När en hoppande rörelse går sidledes, stå inte still på samma plats och skaka ur benen.
4. Försök, försök, försök att göra som resterande 104 personer i gympahallen. Inte tvärtom eller något helt annat.
   

Om du inte kan förhålla dig till dessa tre punkter -boka ett annat pass nästa gång. Alternativt besök gymdelen där du kan utföra dina egna rörelser.

TV

Då kör vi! Inspelning nummer fyra. 96 kvar tills vi får skumpa.

*Bakelse som maken köpt hem dagen till ära!

Dagen har varit effektiv. För att göra en lång lista på avbockade saker kort så har jag äntligen satt upp kökslampan i fönstret, bakat bullar till fikat på torsdag, satt upp brandvarnaren (!) och borrat och skruvat upp ett par krokar i hallen. Jag har även hunnit med två innebandymatcher, åka till Posten i tid och lämnat tillbaka saker på IKEA. Tvättat, diskat och packat gympaväskan för imorgon.

Helg, anyone?

Tragiskt, men

Hur tänkte hon när hon fixade mörkt hår egentligen? Det tragiska var inte håret, utan att de separerar. Men igen. Håret?!

Nu vill jag också påpeka att min egen frisyr för stunden (och senaste veckan, senaste året och kommande månaden) inte heller är så mycket att hänga i julgran. Eller så är det precis där den hör hemma, för då vore den på tippen.

Mohahahaha!

När ni skrattat färdigt åt det här. Läs då det här!

Hur tolkar ni det här?

mån-fre: 10-20
lör-sön: 10-20
röd dag: 10-18

Idag är det söndag och söndagar har alltid haft färgen röd i almanackan under mitt liv. Men hur ska man tolka öppettiderna här ovan? Är det söndag eller röd dag idag?

Tillhör du till dom som inte sett? Se!

Ont! Aj.

Vi åt chips och dip.

Nu är min mage helt oresonlig. Om jag varit kille hade jag säkert fisit äckliga fisar också. Men nu är jag ju tjej och vi fiser ju inte. Det vet vi.

(Yeah right!)

Friskisskola. Lektion nr. 1

Se till att hitta en favoritledare och favoritpass. Gärna mer än ett pass, men om du hittar en träningsform som är rolig se då till att hitta din favoritledare.

Jag har min favorit när det gäller skivstång/pump. Balode Andrews Vita. Nu kanske namnet inte är så könsavslöjande, men jag kan säga att det är en hon. Hon leder skivstång på lördagar och är helt galen. Hon tycker det är skönt att träna triceps! Speciellt när det gör ont och mjölksyran tar över. Hon ropar gärna "Armbågarna närmare örat. Armbågarna nära örat. Nääära örat!!" Det är bara att lyda.

Igår var jag otrogen. Det var en Lennart, Bengt eller Kjell som höll i skivstången. Otrogen mot både dag och ledare. Jag lärde mig min läxa kan man säga. Lennart/Bengt/Kjell gjorde uppvärmningen i ett tempo som kan beskrivas som ytterst långsamt. Lennart/Bengt/Kjell hade otroligt många pauser och magövningarna ska vi inte ens nämna. Han ropade aldrig att något var skönt eller att armbågarna borde flyttas mot örat.

Så läxa nummer ett är att aldrig vara otrogen på Friskis.

Tack vare gårdagens snö

Mycket tack vare snön som kom igår fick vi en fin dag hos Taxinge Slott. Även kallat kakslottet. Ja, ni förstår ju själva vad vi gjorde där. Jag mådde illa efteråt.

Livet i ett mjölkpaket

Det är lite spännande att bo i ett inplastat hem.

Exempelvis har man ingen som helst aning om snömängden utanför boxen. Den mängd som det tydligen pratades friskt om på morgonnyheterna på TV. Jag kollade dock stockholmstrafikens hemsida och där lyste det mesta rött. Rött, rött, rött. Så lite förberedd var jag ju.

Jag lämnar historien där så slipper jag bli irriterad. Men jag tycker att det är oerhört skamligt av sveriges huvudstad att klappa ihop totalt av 1,5 dm snö. Noll infrastruktur. Varför tar man inte och investerar i en enorm maskinpark och en norrlänning? Norrlänningen tillför kunskap om hur och när man bör ta ut sin maskinpark på arbete.

Innan jag lade mig

Det är så fruktansvärt roligt att besöka den här sidan. Jag glömmer bort den vilket gör att den blir hur roligt som helst när jag hittar tillbaka.

Jag skrattar så att jag gråter varje gång. Kalla mig för en enkel människa vet jag.

Imorgon blir det skivstång

Efter jobbet blir det. Jag har fixat till mig lite inför detta event nu. Rakat armhålorna och målat om naglarna.

Så att ni slipper skämmas för mig.

Jag är så glammig!

Jag har ikväll sanerat hela badrummet med en diskborste. Över och under saker. Hela klosetten runtom, kaklet i duschen. Slangen till tvättmaskinen, rören till elementet för att inte glömma själva elementet! Jag känner fortfarande lukten av avloppet i näsan och jag måste säga att om man inte kräks när man rensar avlopp då klarar man vad som helst.

Det är SÅ äckligt.

Men nu är det i alla fall rent och jag är trött. Hela lägenheten fick sig en genomgång. Var sak på sin plats. Ungefär. Inte riktigt allt.

Svettig är jag också. Och orakad under armarna.

Glasbordet är inte torkat. Men det får vara otorkat till en annan tidsepok dag ser sitt ljus.

Nu skulle jag behöva ett sånt där glammigt doftljus, för att byta ut lukten. Det känns som att jag går i ett avloppsmoln!

Uppdatering: Mitt jätterosa nagellack på fingernaglarna är typ bortskavt efter skrubbandet och fejandet. Så inte ens det är glammigt längre. Kvinnoförfall!

Jag är bättre än Alex Schulman på i alla fall EN sak

I morse när jag vaknade studsade jag inte direkt ur sängen. Klockan ringde 05.45. Sedan följde en något ostrukturerad och illamående morgon. Man kan inte vakna så tidigt och vara sugen på frukost. Det går liksom inte. Men en banan fick jag i alla fall i mig tillslut. En halvtimme senare hade jag säkert kunnat trycka i mig gröt, men 05.45 är för tidigt.

06.23 gick bussen, fast det blev en tidigare buss. Kanske 06.20. SL föreslog tunnelbanan till Åkeshov, men spärrarna passerades fem minuter tidigare än SL's föreslagna tid så det blev ett annat grönt tåg till centralen.

07.00 gympades det för fullt på medelhastighet.

Det är mer än vad Alex Schulman gjort sedan 2007-11-30.

Behöver jag säga att vi kände oss sjukt nöjda när vi mötte nyvakna människor på väg till sina arbeten och vi var nytränade? Skön känsla. Kör morgonträning på tisdag igen!

Det finns fler skolor

Man skulle kunna starta många skolor. Exempel på några är:

1. SL-skola. Inriktning mot hur man beter sig när man åker SL och/eller arbetar hos SL.
   
2. Promenadskola. Här kan fokus ligga på hur man ser till att inte vara ivägen för dom som har bråttom fram på trottoaren eller i trappen eller så.
   
3. Samtalsskola. Fördjupning i samtalsämnen som är okej och man bör fokusera på auditoriets upplevelse av samtalet.
   
4. Beteende-på-jobbet-skola. Här får man lära sig hur man beter sig som medarbetare, mycket uppförande och vett och etikett.
   
5. Fasadrenoveringsskola. Tid är något som man går igenom här. Tidsoptimister bör delta för att ändra sitt beteende.
   

Det finns fler, med all säkerhet.

Skolor verkar rätt i tiden

Det pågår en Bensinmackskola på internet sponsrad av wordpress. Det finns även en Caféskola, Körskola (som i att köra bil. Inte Subaru. Här är jag osäker på om jag gjort min hemläxa..?). Som om det inte vore nog så finns även en Uppfostringsskola. Alla dessa är sponsrade av Blogger men aktiviteten i de olika skolorna är det lite si så där med. Måste jag säga. Vilt varierande.

Hur som haver så tror jag att jag måste starta en Friskisskola. Jag tycker nog att det saknas en sån även om det uppenbarligen finns en hel del skolor där ute.

Jag tar och tänker igenom den där tanken ett tag till, så ska vi se vad jag kommer fram till.

Ibland blir det rätt, ibland blir det fel

När man är på gympa så förväntar man sig att alla i alla fall ska försöka göra rätt. Detsamma när man är på Afro. Jag gjorde inte många rätt på Afron idag, men hoppas på fler rätt på gympan imorgon.

Jag kämpar på med mina koordinationsproblem och tänker att det löser sig med tiden. Nu har jag armarna upp när dom ska vara uppåt. På gympan. Inte på Afron.

Idag firar vi Pappersbröllop

Två år sedan vi blev man och hustru i snöstormsväder uppe i norrland. Mysigt!

Innan jag slutar blogga

Idag tänkte jag att jag slutar. Jag orkar inte mer. Men innan jag lägger av så måste jag berätta en sak.

Jag tror att jag har nageltrång. Jag vet inte hur det är att ha nageltrång, men jag tror att det är det jag har drabbats av.

Självklart slutar jag inte att blogga. Men idag har jag tänkt den tanken. Jag har nog aldrig känt mig så lockad av den tanken tidigare.

Vi får väl se.

Efter en vecka

Det har varit otroligt slarvigt när det kommer till träning den här veckan. Egentligen var det ett strategiskt beslut, för jag kände mig lite övertränad. Ja, alltså inte som att jag var i form på något sätt. Men kroppen behöver vila för att återhämta sig och den här veckan verkade det ske naturlig med en massa andra saker i livet. Lite mer tårta, bullar och semlor än tänkt dessutom.

Men imorgon, söndag. Då blir det intensivt så in i bänken. Då ska det svettas!!

Incheckad

Strejken är över.

Ganska så ofrivillig strejk faktiskt. Livet tog bara över en stund. Livet utanför bloggen.

Men så roligt jag har haft under dessa dagar!!

Jag har inte tränat en enda centimeter. Men jag har varit på onsdagsdejt i form av Årstarevyn 2011 med Årsta scenfolk på scen. Sent på tisdagskvällen satt jag och funderade över vad jag skulle hitta på till dagen efter och hips vips snubblade jag över denna show på internet. Jag, eller vi, gick dit med väldigt få förväntningar. Inga alls faktiskt, om jag ska vara helt ärlig. Men vilket gäng! Det ska bli en tradition att gå på Årstarevyn. Jag gillar små, lokala och initiativrika gäng som vågar göra såna här saker. Jag gillar att stödja det också.

På torsdag landande mamman och pappan i storstan. Stod och fixade med varma mackor i köket när det plingar på dörren. Ni förstår, 2011 plingar det inte längre på dörrar. Bara om man vet att någon är på ingång. Men inte bara så där en torsdagskväll i Årsta. Men plinga gjorde det och jag tittade på mamma och sa "Vet du om det ska komma någon?" Klart att mamma inte vet det som bor 70 mil bort och befunnit sig i vår lägenhet i 30 minuter. Maken såg lika förvirrad ut som mig, men han öppnade tillslut dörren. Vid den tidpunkten, ungefär 10 sekunder efter plinget, hade jag förlikats med tanken på att det var grannarna som kom förbi för att hämta eller lämna något. Men där utanför stod min syster!!! Helt oväntat från alla håll. Ingen av oss visste att hon skulle komma. Hon hade lurat oss alla. På frågan hur länge hon skulle stanna så svarade hon "till imorgon", vilket var igår. Hur kul som helst! Som tur var hade bageriet inte fyra minisemlor kvar den dagen, så jag hade handlat tre mini och en normal. Visade sig vara torsdagens bästa drag!

Sen blev det lördag och det var med skräck jag öppnade ögonen. Idag har jag och grannen varit modeller för en dag. Hemskt och roligt på samma gång så här efteråt. Däremot var det sjuka priser för att köpa foton, så det gjorde vi inte. Vi tackade för oss när vi blivit sminkade och fotade. Så kan man också göra. Det kanske inte är helt korrekt men inte förbjudet och jag förstår inte vilka som betalar 995 kr (vilket var det billigaste) för tre foton på sig själv som man inte vet vad man ska göra med. När vi närmade oss Grevgatan 50 tänkte vi båda att vi bara skulle fortsätta förbi, som om vi skulle någon annanstans. Men vi stannade. Sen gick en halvtimme av total ångest förbi och jag fick jätteröda läppar av makeupmänniskan. Alltså superröda. Jag som bara använder blåvit Lypsyl om dagarna! Sen stod jag där framför kameran och satte pose efter pose. Man undrar ju när dom drar igång TopModel Sverige igen så man kan söka? Jag ser framför mig att Schulman sätter plus minus på mig i sin blogg.

Nu är det lördag och kväll. Nu vankas Moules à la Provencale och jazz hos bästa Glenn. Det ska bli fantastiskt!

Inte en enda bild från dessa dagar. Det var ju trist. Bättring på den!

Sånt här gör mig så glad!!

Det syns lite dåligt, men det står Välkommen till oss på den där lappen.

Idag var jag på möte. Verkar vara ett mötesintensivt arbete jag har, i alla fall i början. När jag kom ut från mötesrummet gick jag till min arbetsplats och tyckte att musen fungerade riktigt kasst. Men jag reflekterade inte så mycket över det, för allt har varit segt med min dator idag. Allt. Allt, allt allt! Men tillslut så vände jag på musen och då hittar jag den där lappen. Jag har en optisk mus, det vill säga att istället för en gummikula har den en ljusplatta med ett mikroskopiskt rutmönster på. Men det där har ni ju säkert koll på. Hur som haver så satt lappen i vägen för ljusplattan så musen förstod ingenting när jag försökte röra på den.

Såna här busstreck är väl kärlek på arbetsplatsen ändå? Sånt där hände aldrig med mina gamla kollegor och det är såna här småsaker som kan göra en riktigt dålig dag riktigt bra. Jag är så tacksam för mitt nya gäng!

Upp som en tulpan, ner som en...