Möjligt och omöjligt

Under en tid har jag känt mig otillräcklig. På många sätt. I många olika situationer. Mot alla möjliga och omöjliga människor.

Det blir inte bättre när man på ett eller annat vis upptäcker att det finns de som tillfredsställer andra bättre än man själv lyckas med. När det är det enda man vill.

Det måste vara en av de värre känslorna att utsättas för tror jag. Otillräcklighet.

Detta har ingenting med kompetens att göra. För där vet jag ju att jag inte kan jämföra mig med alla. Men egentligen handlar det nog inte om att jag jämför mig med andra heller. Jag kan inte förklara. Men det är inte angenämt.