Jag har inte tid att skriva här

Maken kom hem med Belgisk choklad. Den är lite mer krävande än en Marabou, så det tar sin tid att ta sig till det andra lagret.

Vi hörs när jag gått upp 13 kilo på grund av choklad!

Gräsänka

Jag har varit gräsänka sedan onsdag. Onsdag kl 05.51 klev karln på en buss utanför vårt hus. Som jag sett fram emot det! Och jag står för det.

Det kanske är konstigt att se fram emot att ens karl ska lämna en själv hemma i flera dagar. Jag är nog udda, men jag älskar de stunder jag kan få för mig själv. Att få det i flera dagar händer ju aldrig! Sen kanske onsdag till måndag är lite väl länge. Planen för helgen var att inte göra ett skit. Jag har lyckats med det! Jag har läst och slappat.

Jag har haft möjligheten att höra av mig till hela världen och ta en fika här och där, gå på stan och strosa och snacka skit i timmar. Men jag var i behov av en retreat med mig själv. Jag och jag på tu man hand. Det har varit något på schemat i princip varje helg sedan påsk. Även om det varit roliga saker så gillar jag när almanackan är öppen för spontanitet. Jag avskyr när jag är helt uppbokad.

Men det blir gött att han är hemma igen imorgon!

På tal om Bolt

Vill man vara bäst i världen på 100 m eller 110 m häck?

Snopet!

Att han tjuvstartade. Helt sjukt ju. Boltan.

Vi är nöjda!

Ja, så här ser det ut. Det vi jobbade med heela våren. Sen råkade vi inte sätta foten där på flera veckor. Men för två veckor sedan gjorde vi det bästa racet och bara körde tills det var möjligt att bo där!

Det är så klart saker kvar att göras. Men nu är vi rätt nöjda. Det är skönhetssaker. Fåtöljerna ska bytas ut mot en soffa. Det ska dit en kran och det ska mjukfogas kring kaklet. Det ska även upp lite saker på väggarna så klart. Men nu kan vi bo där.

Helt plötsligt fick jag något att skriva!

Vågade mig ut till ICA-affären i medelhavsklimatet som råder här nere. Tokfuktigt och äckligt ute. Ut kommer jag från affären, med glass och juice och Salta Katten.

Den jag möter vid utgången är...Frank Andersson! Hur stora är oddsen att han är vid ICA Supermarket i Årsta? Det kan jag inte svara på. Men chansen att han skulle vara där känns väldigt liten i alla fall.

Det roligaste med det hela kan ha varit att jag tänkte Dolph Lundgren när jag såg honom och för att vara helt säker innan jag skrev det här inlägget var jag tvungen att bildgoogla. Men jag var ganska säker på att det var Frank ändå. Det som också kan ha varit roligast var att när jag släppt blicken från Frank och upptäckte att fler också vågat sig i ut i fukten var verkligen alla vända mot Franks håll. Hysteriskt roligt. Om jag tänker efter var nog det det roligaste!

Han styrde kosan mot fyllisstället Hjälmaren.

Ja, det var bara det.

P.S Förresten, han var i Årsta i förrgår också. Men då på alla löpsedlar. Han talade ut.

Pucko!

Ibland känner jag mig verkligen helt blåst.

Exempelvis när jag skapar ett nytt e-postkonto hos google, med mitt nya efternamn. Eller nytt och nytt. 2,5 år är det ju i alla fall.

Man ska kunna importera kontakter från sitt gamla konto och mailen också - kan ta upp till två dagar. Men alltså, det verkar inte hända just någonting om du frågar mig.

Jag ger upp och väntar tills maken kommer hem.

Spela Basshunter!

När jag kom in genom porten i vårt hus efter jobbet hörde jag att vår granne spelade högt. Vi bor på våning 3.

För ett par år sedan hade vi en basman till granne. Han fick oss att sätta möbeltassar på brevinkastet! Han bodde inte ens vägg i vägg. Men han var inte klok. Nu har vi en annan trevlig granne, även han som har en tjej som lever om hejvilt när det är dags för älskog. (Vi verkar ha haft såna grannar tidigare också, i samma inlägg som jag länkade till ovan.) Tillbaka till när jag kom hem från jobbet. Jag kände att jag blev lite irriterad på hans bongotrummor och afrikarop som liknade något från en regndans eller nåt. Så högt att det inte gick att tänka. Skrev ett sms till min man där jag ojade mig och sa att jag skulle betala tillbaka med samma mynt. Han svarade "Spela Basshunter!"

Då tändes tanken som sa - jag gör't! Började koka potatis och gick in i TV-rummet, letade fram Basshunter i Spotify. Hittar vår dosa som tillhör förstärkaren, för att byta ljudkälla från TV till musik. Valde rätt knapp och booom! Jösses så högt det var. Helt oväntat. Jag fick hjärtat i halsen och jag tror potatisen blev så snopen att den blev färdigkokad i bara farten. Ljudet var så tyst på TVn så jag kunde inte tro att det skulle vara i närheten av så högt som det var när jag bytte ljudkälla.

Om det blev tyst hos grannen? Knäpptyst! (Men nu vågar jag inte visa att jag är hemma...för jag skäms.)

Ikväll

Då lägger jag mig med samma rethosta som jag hade i går kväll. Men nu har jag i alla fall inte ont i halsen. Bra!

Som ni märker

Så har jag inte mycket att tillföra världen.

AJ!

Går och lägger mig med rejält ont i halsen.

*klicka på bilden om ni vill veta varifrån den kommer.

Idag har jag...

...lekt elektriker. Jag har skruvat och kapat och skalad sladd. I det oändliga.

...sytt. Gardiner till kontoret. Dessvärre ser allt snett ut, men det är faktiskt tyget som är tryckt så. Här gjorde jag en fiffig grej. Jag tejpade fast min måttlisa så att jag kunde sy på det avstånd jag ville. Det fanns liksom inget bra avstånd på symaskinen.

Resultatet. Det får duga. Men gardinen är inte lika bred som avståndet mellan gardinfästena... (Och nej, lampan är inte på 100w.)

Bakom gardinen gömmer sig en rullgardin som jag också fick upp idag. Den har bara stått i ett hörn sedan maj. Bättre sent än aldrig kanske? Lampan är resultatet från översta bilden.

Fortsätter med inredning

Det finns en tjej som verkar älska inredning och fotografering. Nu har hon och hennes man lagt beslag på en ny lägenhet som de håller på att renovera. Jag såg deras förra hem förvandlas och då gjorde dom allt själva. Den här gången har de hantverkare. Jag är sjukt nyfiken på hur resultatet ska bli.

Det är en lägenhet med fiskbensparket, fantastiska fönster med spröjs (som iofs bara är i vägen när man ska putsa dom, I guess?), gamla trägolv i köket och dubbeldörrar inomhus. Just nu ser det ut som en slaktplats. Jag är lite nervös för att man förstör allt det där fina...men hon verkar ha koll, så jag hoppas att det finns något som blir bevarat!

Kolla in Timonhome.

Bostäder, bostäder

Jag har en förkärlek till att titta på bostäder. Både här nere i storstan och uppe i norrland. Utan att vara ute efter något så tittar jag. Jag kan fastna helt i det.

Då är man glad att man får tips på lägenheter att titta på! Homestaging är taget till en ny nivå i den här lägenheten. Jag kan inte säga vilket rum jag tycker är bäst, men Hall nedre plan och Badrum nedre plan tillhör verkligen favoritrummen.

Det här är väl roligt?

Äsch!

Jag vältrar mig i överflöd av materiella ting och lyckades glömma kameran i stugan när vi lämnade in handduken idag. (Och målarpenslar, fogmassa, spackelspatlar, hammare och diverse andra nödvändiga verktyg.)

Det var just synd det. Att jag lämnade den där, för jag vet inte när vi ska dit nästa gång. Dessutom hade vi fotat den fina stugan från olika vinklar och vrår.

Ni får se en annan gång helt enkelt. Vi är otroligt nära färdig. Det känns jätteskoj och superskönt!

Nu ska jag gå och läsa lite innan jag måste ta tag i nästa vecka!

Handarbete

Det är lite av det här som jag jobbat med sedan i onsdags. Vi börjar bli färdiga. Det känns makalöst bra!

Ja inte vet jag?

Någon av mina svärföräldrar är svårfångade, men undra vem av dom?

Tid och trött

Kring 15 -16 lämnade vi stugan för att köpa några saker till stugbygget. Några butiker visade sig dock bli hur många som helst.

På Bauhaus lyckades min make få en hyllsektion avspärrad, eftersom det kakel vi ville ha fanns rätt under taket. Det var festligt att komma tillbaka till den där hyllsektionen och se alla människor som stod och tittade på truckföraren. Allt för 1 kvm kakel!

Förutom Bauhaus blev det IKEA och MAXI. Nu är jag så trött att jag snubblar i säng!

Semestergöra

Jag har inte dokumenterat någonting, men jag har jobbat på här hemma, det har jag.

Jag har bland annat sytt fast ett band på en gardinlängd, eftersom det visade sig att upphängningen inte alls var som jag trodde när jag öppnade förpackningen idag. Jag köpte gardinerna i slutet av maj. Men nu är bandet på plats och jag har även fållat gardinen. Observera att jag bara har gjort en än så länge.

Den andra nyttiga saken som jag gjort är att jag kapat en rullgardin. Det trodde jag inte ens var möjligt, men nu är det gjort. Det tog lite tid, men jag gjorde det. Det visade sig i början på juli att rullgardinen jag köpte i slutet på maj hade precis samma bredd som den bredd vi satt upp gardinstängerna på. Hejja oss!

Sen gjorde jag klart efterdyningarna från en avfrostning av frysen också.

Dagens musik.

Ja, det är rätt grått och regnigt... Så första meningen i den här sången känns passande för att beskriva vad som pågår utanför balkongen.

Annars lyssnar mest på Bon Iver och Maja Gullstrand idag. Maja hade jag heeelt glömt bort. Bon Iver har jag precis hittat. Hellsongs är ju också rätt bra faktiskt.

Men nu ska jag gå och packa för stughäng i några dagar. Först ska jag bara stänga balkongdörren så att jag hör vad människorna sjunger. Inte klokt vad det låter där ute!

Gå-bort-fika

Igår gick vi över till grannarna av ett antal anledningar. Bland annat fick vi ett samtal om att vi fick komma på kaffe och då var jag redan på gång att baka muffins så jag tänkte att jag lika gärna kunde ta med.

Om någon skulle vara intresserad av receptet på dessa hallonmuffins så finns de i Leila Lindholms A Piece of Cake. Sida 85 kanske. Hallonmuffins. Eller så finns de här hos Johanna. Johanna bakar de mest sjuuka tårtor. På ett positivt sätt. Jag tog även till mig hennes tips på Lemon Curd-grädde, men spritsar inte lika vackert!

Så fint!

Man tar ett gammalt foto och applicerar det på den här tiden. Man återupplever alltså ett kärt (?) ögonblick igen.

Fantastiskt fint! Kika här. Dear Photograph heter sidan.

Stå sitt kast

Idag fick jag åka till möbeljätten i Kungens Kurva för att köpa en ny induktionshäll. Jag såg ju till att förstöra den vi redan hade rätt effektivt dagarna innan semestern.

Det var mycket bilar på parkeringen, men om man är tillräckligt målmedveten inne i det där varuhuset kan man faktiskt bli klar på ett kick. Upptäckte jag idag.

Tack själv!

För en tid sedan gjorde jag det jag tänker är en skyldighet. Jag hittade en plånbok mitt på vägen, mellan mig och en närliggande livsmedelsbutik. Plockade upp den och ringde den som tappat den. En stressad småbarnsmor. Antagligen hade hon lagt sin plånbok på taket på bilen och kört iväg.

Självklart var det för mig att ringa upp henne när jag väl hittat något som kunde identifiera henne. Otroligt tacksam blev hon. Det finns inget värre än att tappa plånbok och mobiltelefon.

Idag fick jag ett brev med posten. Med ett tack och ett litet handskrivet brev. Trots att jag sade att hon absolut INTE behövde ge mig något. Jag ville inte ha något, jag gjorde bara det alla människor bör göra. Men det klart att man blir rörd och tacksam när man får ett tack i brevlådan! Nu kan jag också gå på bio, men det är inte första gången jag besöker SF.

Inte direkt mitt liv i den där boken.

Ja, vad säger man om en sådan här bok? Att han är galen har man redan listat ut, innan man öppnar pärmen och läser första sidorna. När man läst sista sidan och stänger boken har man läst helt sjuka saker. Men han är också rätt smart, faktiskt. Men man måste vara lite galen för att klara att att vara Bingo, antar jag.

Det var rolig läsning, men kanske inte så allmänbildande eller eftertänksam läsning där det finns en djupare tanke bakom varje levererad mening. Han levererar bara sin livshistoria, den historia han har hunnit att skapa så här långt i livet. Han är galen.


*bilden är från cdon.se

Jag trodde att jag hade hittat rätt

I en inredningstidning hittade jag en tapet som heter Tiny Tree och tydligen finns den hos Photo Wall. Förvånande nog är det en fototapet. Jag undrar varför? Det är små träd (granar?!) i form av korsstygn i olika färger. Det måste väl gå att skapa en vanlig tapet med det mönstret tänker jag. För att få ner priset en smula.

Det som fick mig att välja bort den, var att träden tunnas ur ju längre upp man kommer. Det blir färre och färre. Jag ville ha tapeten i vårt sovrum, men det betyder att de flesta av träden kommer att döljas bakom en stor säng och sängavel (om vi någonsin lyckas få en sådan) och garderober. Då är det ju rätt bortkastade pengar.

Jag får börja en ny jakt på tapet. Sen ska jag bara förankra det här med att tapetsera om i sovrummet hos maken också. Det är liksom inte riktigt spikat i sten där...

Dagens efterrätt

Vårtgårdsmousse.


Tack för den. Den var god!

Eller bör jag spara det långt?

Dalarna i bilder

Anledningen till att vi åkte till dalarna var för att besöka Dalhalla där ingen av oss varit, varken vi eller grannarna. Så någongång på försommaren bokades biljetter till en konsert som var Salems Al Fakirs enda konsert denna sommar (!). Och den första konserten sedan mars. Det var slutsålt och tokregnigt. Men vi höll värmen och det var super!

Vi besökte loppisar. En hel del. Jag räknade faktiskt inte antalet, men skulle säkert kunna göra det så här i efterhand. Men det har jag inte gjort. Min man och grannmannen var trött på loppis efter de två första. Men vi gjorde några fynd! Dock inte tallriken på bilden. Det är mamma och pappas gamla porslin som gnisslar något förfärligt, men som inte påverkade vår familj, bara besöarna. Festligt!

Vi åt också. Massor och mest hela tiden. Hotellfrukostar, bufféer, pizza/falafel/sallad, glass, godis, nötter och fika. Men det är väl som sig bör på semestern?

Vi gick i mål också! Men just precis här är det grannarna som passerar mållinjen.

Sen var vi till Sågmyra och shoppade jeans, en grå t-shirt och en bok om rymden. Samt träffade baristan och författaren till en av de bloggar jag läser dagligen och som jag uppskattar att jag fått kontakt med igen!

Både jag och min man var lite uppspelta inför detta tillfälle. Det slutade lyckligt! Baristan bjöd på latte av det bästa slaget - den höll värmen ner till botten av glaset. Vi hann dock inte prata så mycket som jag önskat. Men så är det när man är vuxen och måste sköta jobbet. Men vi hoppas att han kanske tar sig till Stockholm någon gång så att vi får ses igen. Kanske även hans fru! VÄLKOMNA!

Sedan lite semestermode.

Semesterstyle tydligen. Min man han kan han!

Iiiih!

Jag har ju varit i dalarna i helgen och sista dagen regnade det som om det inte regnat på hela min semester (vilket är helt sant förutom någon bildag i norge!) och jag var tvungen att få ALLT missat regn i en klump. Hur som så tror jag att det där regnet liksom regnade in hösten. Nu är det kanske många av er som får ryckningar i ögonlocken och kanske slutar läsa och tänker att den där människan verkar inte riktigt rikti'n. Men jag har några tecken:

1. Vi har haft vädringsfönstret öppet i helgen, den finns ovanför vår balkongdörr. Även vårt köksfönster lämnades öppet. För att skapa korsdrag. Istiden är numera inneboende i lägenheten. Dessutom kan jag inte gå och stänga det där vädringsfönstret, för jag sitter PÅ mina fötter för att de inte ska bli isbitar.

2. Utanför balkongfönstret finns ett stoort träd. Med GULA löv!!? Redan?

3. När jag parkerat bilen på vår parkering efter helgen och gick till lägenheten, kanske 200 meter så trodde jag att jag hörde ljud bakom mig. Det är en ganska mörk promenad och på just den lilla sträckan är jag ganska skvätträdd. När jag hör ljudet vänder jag mig om för att se om det är någon där. Ingen alls faktiskt. Däremot promenerar jag på hur mycket gula löv som helst som ligger på backen! What? Jag säger det igen: Redan?

Harta borti harta

Halva första halvan av konserten höll vi på att regna bort. Men tillsammans var vi alla färgglada!


Och sen var vi bara glada när Salem levererade. Tillsammans med Oscar Linnros och Petra a.k.a September.


Sen såg det ut som att vi skulle brinna upp!


Fantastiskt sammanfattar jag det hela och precis när konserten var slut började det regna igen!

Loppisdag!

Med hjälp av en annan bloggare som kontaktade alla i sina nätverk, ska vi idag göra loppis-Dalarna.

Först ska vi bara hitta en frukost. Vilket känns lämpligt med tanke på att jag håller på att hungra ihjäl!

Ikväll, i regnet vad det verkar.

Något gick nog bara fel i uppmaningen, eller?

Afrika svälter och det har varit väldigt uppmärksammat i media sista tiden. Många stora bloggare har även bloggat om det och uppmanat deras läsare att skänka pengar. Det är en stor och viktig fråga och jag tycker verkligen att vi alla ska hjälpa till, vi som har drickdugligt vatten i toaletterna som vi spolar bort. Vi som har saker i överflöd. Inget snack om saken.

Jag fick däremot en befäng facebookinbjudan igår:


"Ät inget mat på söndag - ge pengarna till svältkatastrofen"

Vänner,

Afrikas horn upplever den värsta torkan på 60 år. Svältkatastrofen är total. Jag föreslår en lika delar symbolisk som praktisk handling.

Skippa söndagsmiddagen nu på söndag och ge pengarna för din mat till svältkatastofen istället. Eller skippa söndagsfikat. Eller ät ingenting på hela dagen, och ge bort alla pengarna som skulle gått till din mat.

FN har bett om 1 miljard dollar, vi kan bidra till den miljarden.

Jag tror hoppas att något blev fel. Kan man verkligen mena att jag hjälper Afrika genom att inte äta under en dag? Att jag går hungrig hjälper ju inte Afrika. Om det är för att jag ska få mer förståelse för vad de i Afrika går igenom så tror jag inte att det hjälper att jag går omkring hungrig en dag. Förslaget att man ska ge bort alla pengar som skulle gå till din söndagsmat kanske kan omformuleras? Man kanske lika gärna kan räkna ihop summan av det man ätit under en dag och ge samma summa till Afrika istället? Jag vet inte? Jag vet bara att jag har skänkt några kronor som känns futtiga, men jag hoppas att de förvaltas väl.

Jag har semester och då...

...behöver jag inte känna stress. Fast det där stämmer inte. För jag har dåligt tålamod inbyggt i kroppen och just nu är datorn så seg att jag dör av stress snart.

...kan jag stanna uppe hur länge jag vill. Det är sanning, men jag är inte människa dagen efter ändå.

...åker jag till Dalarna imorgon.

...funderar jag på att bosätta mig ute i stugan nästa vecka. Men jag gillar inte att vara där ute helt själv och det kanske jag blir tvungen att vara. Känns så där...

...är jag förkyld. Det suger! Jag som aldrig (peppar, peppar) är förkyld eller sjuk annars.

...lägger jag upp saker till försäljning på Tradera. Har i alla fall påbörjat processen genom att fota sakerna. Men det tar ju ÅR att få in dom i datorn.

Billig! Kom å köp!

Den här blomman alltså. Den bara växer och växer. Jag tar halvt ihjäl den ibland och sedan får den ett par liter vatten och piggnar till igen. Men blommar gör den inte. Det har den gett upp. Trots att den har fått ny jord ett par gånger. Enligt min mamma är det svårt att få just den här blomman att blomma flera gånger. Men det har jag lyckats med! Men som sagt, det är nog med det nu.

Jag är nu villig att sälja den. Billigt. Så billigt att jag gärna ger bort den! Utan ytterkrukan. Det känns hemskt att slänga den, den är ju hel och grön. Men jag är så trött på den. Det kommer skott efter skott, men inga blommor.

Anyone?

Bobil

Jag saknar bobilslivet lite. Det var mysigt att spela yatzy och slå huvudet i taket när man försökte vända på sig i sängen. Det primitiva är egentligen inget för mig, men bobil är inte så primitivt att jag blir trött på det. Det var ju ungefär en rullande trerummare vi hade i en vecka. Pröva ni också!

Jag behöver tips!

Imorgon ska jag beträda mark i Dalarna. Sedan går jag där till söndag. Är det någon som har koll på loppisar där? BRA loppisar! I närheten av Leksand exempelvis. Eller någon annanstans. Jag är bilburen!

Facebook och dess fördelar

Skitsur (nåja...) över att maken behövde börja jobba igen så hade jag svårt att förstå vad jag skulle hitta på alldeles ensam en solig dag. Skrev "Jaha...å vad gör man idag då" på Facebook. Strax rullade det in ett sms med förslag om klipphäng nästgårds lägenheten.

Fantastiskt trevligt! Jag fick tre kompisar att leka med. Utöver solen.

Hej,

Jag har så många bilder, så mycket att visa, men så lite tid.

Jag har fullt upp med att ha semester och träffa familjen och vänner. Imorgon lämnar vi norrland (sorgligt nog enligt mig) utan några spikade planer för när nästa sväng till västerbotten kan tänkas bli.

Det här är ju bara så mycket jag.