När är enough, enough?

Jag skulle kunna äta hur mycket mörk choklad som helst tänker jag ibland, och sätter igång. Sen är jag ganska nöjd efter ett litet tag. Fast sen är jag där igen och i slutändan kan man säga att jag kan äta hur mycket mörk choklad som helst!

Boktips

Den här gången är det Stephan Mendel-Enks bok Med uppenbar känsla för stil -ett reportage om manlighet

Idén till boken fick han när han skrev ett reportage om AIK:s huligangäng Firman Boys till fotbollstidningen Offside. Firman Boys var (eller är), enligt Stephan, artiga och välklädda personer men med olika bakgrund. En sak har de gemensamt och det är att alla är män.

Den logik och de ideal som format Firman kände Stephan igen från andra sammanhang. Från exempelvis skolan, kompisar och tidningsredaktioner som han arbetat vid. Men även i filmer, tidningar och böcker, som alla har män som målgrupp.

Boken, eller reportaget, handlar om hur samhällsvåldet hänger ihop med den bild av manlighet som pojkar formas till.

Själv så tycker jag att boken är mycket intressant. Jag tror också att det är bra att det var en man som skrev den. Det finns tillräckligt med kvinnor som uttalat sig i frågan...

Det är min tur nu

Världen enlig J berättade om sitt muterade piggsvin, som bosatt sig i halsen ,under förra veckan. Det verkar som att JAG har drabbats av det där piggsvinet nu.

Jamen, så roligt med ett förflyttande piggsvin. Verkligen.

Kors i taket!

Det är första gången på LÄNGE som jag inte har ångest innan jag ska gå till jobbet. Det känns...annorlunda.

På ett bra sätt, så klart!

Varning!

ONT i halsen. Snart lock för öronen. Jag skyller på en blandning av sjuk make och tidig morgon! Jag som har massor att göra på jobbet i veckan, plus att jag ska bonda med Årstafolk jag inte känner ännu...

Snart är jag frisk. Mycket snart. Ska genast gå och ta mig en shot av Echina Force, eller hur det nu stavas!

Förra söndagen

Skörd?

I april sådde jag lite frön i hopp om att få god physalis och schyssta tomater nu i höst. När vi kom hem från norrlandsvisiten blev jag så glad över att ha fått två STORA tomater. Igår upptäckte jag att båda har drabbats av någon sjukdom. De är bruna, typ uppruttnade invärtes eller nåt. Åh...jag som var så glad. Men det är två till på gång på ena plantan. Men antagligen hinner inte heller de bli röda.

Physalisen då, ja den blev det inget av. Två, små små, physalisar på den ena lilla pinnen. Ja, det blev inget mer än en liten liten pinne. Själva frukten blev mindre än en ärta. Jag slängde.

Bättre lycka nästa år!

Så hur gick det?

Det visade sig att mitt val av varma kläder till gårdagens kvällsaktivitet var helt okej. Kanske lite väl kraftiga skor? Haha, skoja bara! Jag var inte så jättebrydd, det lät värre än det var. Faktiskt. Men lite konfunderad var jag allt. Tjejen som tipsat om varma kläder hade fina varma kläder, jag hade varma kläder.

Efterrätten!

Jag och maken tyckte att stället var jättemysigt och hade antagligen spenderat en hel del tid i den där stugan, NEJ förlåt igen -lantstället (Jag gör narr av alla som inte kan säga stuga). De själva tycker att den är si så där och skulle aldrig sova över. Jag blev till eld och lågor och pratade om potential och fick tomma ögon och förvirrade leenden tillbaka. Haha! De spenderar oftast tiden i stugan utomhus, vilket jag också kan förstå. Tänka sig vilken lyx att ha fem (!!) plommonträd och en uthomhusdusch!

Duschen används nog sparsamt, för det fanns ett fungerande badrum med dusch inne i huset. Kvällen var väldigt lyckad, bortsett från några enstaka samtal från klantiga människor!

Humor

Vågar jag lämna datorn

...med blicken? Då raserar nog mina dagsplaner... Så känns det, typ. Hittills har det inte varit ett ljud och jag hoppas att det så förblir!

Annars är det verkligen behagligt att vara vaken när INGEN annan i huset ens verkar ha tänkt tanken att kliva upp!

Undra om jag ska gå och koka mig lite kaffe?

Polis: Hjälp!

Det borde vara olagligt att ha beredskap!

Problemet från igår fortsatte till kl 20.00 igår ikväll. När jag körde bil på motorvägen, till grillningen ringde en av personerna till mig för att utreda en sak. Då bad han mig att köra av vägen och koppla upp mig. Sakta i backarna tänkte jag, jag har en inställelsetid på minst en timme och förklarade pedagogiskt att jag kan koppla upp mig om en halvtimme.

När jag kom fram till grillningen ringde jag genast upp inblandade personer för att meddela att jag var tillgänglig. Då var det inte så bråttom trots alls...morr.

Fick även veta att vid 6-tiden på söndag (läs nu) så kommer de att köra samma grej igen, vilket gör att de förväntar sig samma beteende som igår -att det inte ska fungera tillfredsställande. Så nu sitter jag här och väntar på ett telefonsamtal. Jag kan ändå inte sova om jag vet att jag kanske ska få ett samtal.

Min proaktivitet (uppståndelse ur sängen) hoppas jag ger något.

Klädproblem

Ska till makens före detta arbetskamrats tjejs pappas stuga, föråt lantställe, och grilla ikväll. Arbetskamraten har inte haft något annat än kostym på sig under det halvår de jobbat ihop. Hans tjej är några år yngre än honom (eller, hundra, som maken sa), vilket betyder att hon är lika många år yngre än mig. Jag har aldrig träffat någon av dom.

Anvisningen var: Klä er varmt. Jahapp. Men, hur snyggt? I norrland kunde man komma i mössa, fleecejacka och vindbrallor med långbyxor. Till det allvädersskor. Alla skulle tänka att man var grymt praktiskt klädd och sedan var det inget mer med det, eftersom alla såg lika dana ut.

Här är det lite annorlunda har jag fått för mig? Har även fått för mig att jag gör detta till en lite för stor sak för tillfället.

Jag hann inte riktigt vakna

Den här veckan har jag beredskap och halv elva eller nåt sånt så ljöd signalen, ljudligt och klart. Hjärtsnörp tillhör signalen.

Sen har jag försökt övertala många personer att våra grejer verkar fungera, allt är uppe. Jag ser trafik och inget annat larm har gått hos oss.

Allt detta ringande trodde jag var över vid en viss tidpunkt och vågade mig in i duschen. Nädå, då ringde det igen. Det verkar som att inte allt för många pratar med varandra inom min organisation. Men, men.

Imorgon kl 06.20 kommer antagligen larmet att ljuda igen. Fast det klart, då det blir pengar att lägga på en utlandsresa.

Va? Existerar dom?

Vaddå splittras? Har dom gjort någonting sedan 90-talet? Jag hade glömt bort att dom fanns. Ja, ja. Klicka på bilden om ni vill läsa mer. Jag orkar då inte.

Jaga, jaga, jakt, jakt, jakt!

Äsch, nu har jag kommit på att jag vill ta jägarexamen och börja jaga älg. Förstå så roligt! Helt tyst, dimma, kyla, adrenalin och en termos. Ett jaktlag och jag!

Då var det bara det lilla problemet att jag måste gå en kurs och hitta ett jaktlag. Kurs har jag hittat, en intensiv sådan. Jag har inte tittat så noga. Men nu ska jag höra med min far om inte han vill ta jägarexamen.

Hata räkningar

Nu är alla räkningar registrerade och lån och amorteringar registrerade. Skatteskulden som inte ska vara betald förrän i november är registrerad och snart dras pengarna. Men då är det gjort. Huvudvärk över sånt kan jag gärna slippa, jag har annat att få ont i huvudet över.

Första veckan

Jag har överlevt första jobbveckan och dessutom tycker jag nog att den har gått ganska fort. Jag är dödligt trött på morgonen och på kvällen. Men det är sånt man får ta. Lagom till nästa ledighet brukar man vara hyfsat morgonpigg och kvällspigg. Sen vänder man på allt igen!

Nu ska jag ta tag i det här med att planera min framtid. Jag måste sätta upp lite mål för det här året. Det ska jag FÖRSÖKA hinna med i helgen!

Paloma Faith

Igår efter jobbet drog jag, maken och två av hans kompisar till Village på Norrmalmstorg för en exklusiv spelning med Paloma Faith. För den som undrar vad Village är för något så är det en mötesplats för de mogna och medvetna i Stockholms nattliv och som tröttnat på Stureplan. Alltså passar stället mig som handen i handsken! Eller inte.

Paloma är stor i England och ligger på Sony BMG och nu försöker de väl promota henne här eftersom hon släpper sin skiva snart. Hon finns även på MySpace, så ni kan lyssna på några av hennes låtar där. Annars finns två av hennes låtar på Spotify.

Jag hade tur också och hamnade på finest.se, precis som Blondinbella och diverse Robinsonkändisar. Att jag bara har en amatörblogg resulterade dock i att bara min hästsvans kom med på bilden!

Entrén

Förfriskningar bjöds det på, för fullt. Det här är väl kanske hälften av vad som fanns. Som dessutom fylldes på hela tiden.

Paloma herself! Kort i rocken.

Eh, ja. Här tog hon en promenad till bardisken. Hur hon bar sig åt för att ta sig upp dit med dom där skorna, det har jag ingen aning om.

Har jag berättat att min mobilkamera är någon av de bättre på marknaden? Jag förstår verkligen om ni vill ha en likadan!

Immunförsvar

Maken är sjuk, igen. Innan semestern var han också dålig i nästan en vecka. Karln (eller...ja, han är ju fyra år yngre, så karl kanske är att ta i) gick och lade sig några minuter efter kl 22 en fredag. En vardag kan han sitta uppe till säkert 01:00. Han ligger och hostar så att han snart spyr tror jag...stackarn.

Ensam kvar blev jag. Hade bestämt mig för att inte sitta vid datorn ikväll, men nu blev det ju en så rolig kväll, så jag plockade upp den ändå.

Ikväll är det jag och datorn! Fast jag ska nog också sova strax. Jag är å andra sidan alltid kvällstrött.

I löööv my hometown

Då pratar jag inte om Stockholm. O nej. Årsta! Det är bara så mysigt här. Dessutom är det dragspelsfest på torget nästa Lördag!

Ikväll har jag varit på bio

Men nu tänkte jag visa en annan typ av film för er. En film som även speglar min extremt dåliga humor! Den kan med fördel ses när man är trött.

Gäsp!

Jag är så trött att det svider i ögonen och därmed blir det även lite tårvätska som vill ut. Jag tror att kroppen säger åt mig att sova.

Bäst att lyda.

Medeltiden

Jag undrar vilken medeltiden för att få håret torrt är, för alla svenssons som blåser håret med hårfön?

Jag ligger antagligen i den högre kvartilen och ändå är det inte torrt när jag ger upp och inte orkar hålla armarna i högläge mer.

Jag har inte en susning i frågan om vokabulär när det gäller statistik. Kvartiler vet jag att de existerar, men säger man den högre kvartilen verkligen? Kändes...konstigt att skriva.

Jag har inget att skriva

Så det så.

På 79:an, här har vi...

• Druckit sjukt svagt kaffe, kokat av mig.
• Kollat garderobsinredning så att jag blivit snurrig.
• Mätt hallen säkert 7 gånger, med olika mått varje gång.
• Gjort en skiss på hur hallen ska se ut.
• Funderat på om jag inte fått svininfluensan ändå? (Mest troligt är jag bara sanslöst trött)
  

Känns det inte lite -90?

Känns det inte lite som 90-talet när man får spam som erbjuder Replica-klockor?


Perfect Clones Rep1icaWatches -Cartier, Chopard, Panerai, Breitling, Bvlgari, osv...

Konversation på 79:an

Jag: Alltså, nu kommer dom igenom taket snart. (lite lätt irriterad på tonen)
Maken: Jaha, ja, då får vi bjuda på Gevalia. (lite lätt klämkäck på tonen)
Jag: Nä! Då åker dom ut genom balkongen! (Irriterad)
Maken: Jaha...

Goda grannar?

Inte vet jag vad som har hänt, men det är i alla fall någon som INTE kan spela piano som hemskt gärna spelar piano och skriker samtidigt. Ett barn. Ett barn som driver mig till vansinne. Detta klinkande utspelar sig samtidigt som dennes föräldrar typ bygger om lägenheten alternativt river den i småbitar. Det dundrar och det har sig, allt ackompanjerat till ett förskräckligt pianospel!

Jag förstår inte. Det lät inte så här för två dagar sedan.

Jag vill ha tillbaka mitt tysta hus. Nu!

Middagstips!

Laxpaket

Till fyra personer:

400 g laxfilé
2 2 pkt [250 g] mozzarellaost (gärna färsk)
2 2 st askar körsbärstomater
1 1 kruka basilika
100 100 g skivad salami
flingsalt
svartpeppar från kvarn

Lägg ut fyra folieark på bänken. Dela laxen i lite större bitar och lägg på arken. Riv mozzarellan i bitar och gör detsamma. Lägg på körsbärstomaterna, basilikan och salamin. Glöm inte att krydda -det gjorde jag! Vik ihop arken till paket så att det blir tätt. Sen är det bara att grilla paketen på en grill eller i ugn 250 grader, cirka 15 min.

Pasta, couscous eller ris föreslås till!

Jag har ingen bild och jag använde heller inte två askar med tomater. Men det blev bra ändå!

First day

Första dagen avklarad! Det gick bra.

Dagen började med att en av mina kollegor välkomnade mig med: välkommen tillbaka, vårt egna lilla björklöv! Jotack. Följt med: Semestern tror jag var bra för dig, du ser ut att må bättre nu. Jaha? Jo, men faktiskt! Det var alltså så bedrövligt innan...woppsidejsi.

Dagen fortsatte med att jag blev terroriserad av en annan kollega. Han började ett samtal ungefär där vi slutade det, innan jag gick på semester. Jag fick inte en chans att logga in eller ens att försöka komma ihåg mina egna lösenord. Det vore ju för mycket begärt kan man tycka.

Vid lunchtid förstod jag att inget ändrats sedan fyra veckor tillbaka. Vissa (läs: de gamla vanliga) tog fortfarande en lunch på 1,5 timme, trots att våra luncher egentligen är 30 min och tar man mer får man jobba längre. Jobba längre har de aldrig gjort pga längre lunch. Istället tog de en fika på ytterligare 1,5 timme på slutet av dagen för att fylla på i flextidsbanken. Moral.

Några gånger under dagen var även de gamla vanliga buttra och tyckte allt var så jobbigt och skyllde på alla andra. Som vanligt.

Kontentan av detta inlägg blir alltså att jag snart är en sur och vresig tant igen. Efter att ha haft en trevlig och avslappnad semester.

Ångesten

Hu. Nu är det bara några timmar kvar. Jag försöker kämpa emot, men det är olidligt svårt, för att inte säga omöjligt.

Jag hoppas att jag kommer tillbaka till ett jobb som är roligare än någonsin. Hur det nu skulle ha hänt på fyra veckor?

Jag har bestämt mig för att sätta upp någon form av mål, måste bara reda ut vilka. Sen ska jag kämpa till det målet. Blod, svett och tårar. För tillfället verkar Januari vara ett ganska bra mål, efter det ska jag ta mig bort därifrån. Från den positionen. Arbetsgivaren kan jag kanske tänka mig att vara kvar hos.

Jag börjar arbetsveckan med beredskap. Vilket betyder dålig sömn och nervositet i sju dagar. Men det betyder även ledig fredag vecka två efter semestern. YES!

Titta på tidigare inlägg

Om man läser det tidigare inlägget så hann jag inte mer än så av listan...men jag hann ju i alla fall lite!

Punkt nummer tre, nerifrån

• Löpa, minst två gånger
• Kolla på lampor som vi kan ha under våra köksskåp
• Planera hur hallen ska se ut i framtiden
  
• Titta på våra bröllopsfoton (vi har inte sett alla ännu...)
• Baka nåt som man kan stoppa i frysen
• Laga en hel massa mat som man kan ha i frysen och bara ta fram när man inte har tid att laga mat. Är så SJUKT less på att äta ute
• Storhandla
• Hinna känna att jag fortfarande har semester
• Stoppa en hel massa papper i pärmar
• Köpa hem saker till den blivande hallen

Den ska jag jobba på nu! Riddarholmskyrkan på schemat. Watch out you former kings of Sweden. The chuch will rock today! (Undra varför jag skrev på engelska, det är ju enbart svenska kungar där...hm)

En liten tjänst

Bad maken att spränga min arbetsplats för en stund sedan. Han ville inte. Det betyder att jag måste gå till jobbet imorgon. *suck*

Gode Gud,

kan du inte fixa i ordning vår lägenhet när vi är och äter surströmming. Jag orkar inte ha det så här längre.

Hälsningar,

S.

Satus uppdatering

• Löpa, minst två gånger
• Kolla på lampor som vi kan ha under våra köksskåp
• Planera hur hallen ska se ut i framtiden
  
• Titta på våra bröllopsfoton (vi har inte sett alla ännu...)
• Baka nåt som man kan stoppa i frysen
• Laga en hel massa mat som man kan ha i frysen och bara ta fram när man inte har tid att laga mat. Är så SJUKT less på att äta ute
• Storhandla
• Hinna känna att jag fortfarande har semester
• Stoppa en hel massa papper i pärmar
• Köpa hem saker till den blivande hallen

Okej. Jag har inte lagat en hel massa mat. Men köttfärssås så att det räcker till säkert 10-12 portioner och palt. Det räcker ett tag i alla fall! Hade gärna sett att jag hade rullat lite köttbullar också, men man hinner inte allt här i livet.

Det smyger sig på

Snart ska jag till jobbet. Jag känner hur jag förändras. Jag blir tyst. Jag blir någon annan än jag. Lättirriterad.

Värk

Träningsvärk.

Ikväll

Grannen är snäll. Ibland bjuder dom över oss på fika på kvällen. Ikväll blir det surströmming!

Hrmf

Har sovit som en kratta inatt. Vaknade 04.30 och undrade var maken höll hus... Sms:ade, men fick inget svar. Så då ringde jag. Inget svar. Då ringde han upp och meddelande att han lämnat skumpan bakom sig och letade taxi. En timme senare vaknade jag och han var fortfarande borta. Han hade tydligen åkt kommunalt, det tog en timme, för när jag sms:ade den här gången var han i trapphuset!

Jag sover inte bra när jag vet att någon ska komma hem lite senare. Då vet jag att jag ändå kommer att vakna då. Jag har slutat att sova som en klubbad.

Aja, jag kanske blir människa under dagen? En hink kaffe och sju smoothies:ar kanske hjälper?

Status

Det ser inte bättre ut än så här.

• Löpa, minst två gånger
• Kolla på lampor som vi kan ha under våra köksskåp
• Planera hur hallen ska se ut i framtiden
  
• Titta på våra bröllopsfoton (vi har inte sett alla ännu...)
• Baka nåt som man kan stoppa i frysen
• Laga en hel massa mat som man kan ha i frysen och bara ta fram när man inte har tid att laga mat. Är så SJUKT less på att äta ute
• Storhandla
• Hinna känna att jag fortfarande har semester
• Stoppa en hel massa papper i pärmar
• Köpa hem saker till den blivande hallen

Den sista punkten tror jag att jag stryker redan nu. Det kommer inte att hända. Resten är fortfarande realiserbart, även om det bara är två dagar kvar!

Mrs Oordning är åter i ordning

En av punkterna på listan var Stoppa en hel massa papper i pärmar. Nu är det gjort, de är alla i pärmen! Papper från mars. Alltså inte planeten. Månaden mars. Hatar sådan oordning. Medan maken dricker champagne på Stureplan och kanske hamnar på finest.se med sin nya haircut som är baserad på ett uppercut eller undercut eller vad frisörskan nu kallade det, stoppar jag papper i pärmar.

Är det inte jag som borde få sippa den ädla drycken för att fira att A4-arken äntligen är på plats?

Those memories...

För tio år sedan (HJÄLP!!!) var jag AuPair i Summit, New Jersey, USA. Jag åkte dit i februari och stannade i liiite mer än ett år.

Under sommaren kom min syster och hälsade på i tre veckor, varav jag var ledig två av dom. Den första och den sista. Jag tror att det var den första veckan, då följde vi med pappan och sonen till deras "beachhouse" i några dagar, som också ligger i New Jersey. Där hade vi det helt underbart. Vi åt glass, badade, brände sönder oss, åt världens godaste hemmagjorda hamburgare och grillade majskolvar mest varje dag.

För några minuter sedan fick jag ett meddelande på facebook från pappan i familjen. Han hälsar: We are leaving for the beach tomorrow for a week. I will always remember watching you and your sister rolling around in the waves and laughing your asses off. For that matter, so will most of central New Jersey. Regards to all.

Det roligaste med det hela är att det verkligen var så. Vi rullade runt i vågorna, max två meter från stranden och samlade in ett par kilo sand i trosorna. Jag tror aldrig att jag skrattat så mycket som då. Det är i alla fall ett av de tillfällen jag skrattat mest i hela mitt liv! Jag kan fortfarande inte förstå hur det kom sig att vi inte tog oss längre... Till och med badvakten satt och skakade på huvudet där uppe i hand torn. Haha!

Men de' bju' ja' på!

Katten har nio liv

Alla de som ligger bakom de bloggar jag läser verkar också ha ett liv.

Det är ju ingen som uppdaterar!

Jag tar det personligt. Jag har inget liv.

Maken skulle på grill med sina arbetskamrater, där var frugan inte välkommen eftersom det var ett pris för en väl utförd tävling här i vår. Så jag blev strandad i lägenheten. OTROLIGT SKÖNT! Det spelar ingen roll hur mycket man älskar någon så efter fyra veckor tillsammans i total ledighet är det skönt med lite egen tid. Därför har jag heller inte brytt mig om att höra av mig till någon för att höra vad de gör ikväll. Ensamtid är viktig tid i min värld. Jag är mycket av en ensamvarg tror jag.

Jag gjorde det!!!

Jag sprang. Jag trodde inte riktigt på mig själv när jag skrev det, men jag fick så lov. Min mormor ringde när jag var som mest peppad, vilket gjorde att jag kom av mig. Men...jag kom iväg! Om än långt senare än jag hade tänkt.

En av gångerna på listan är strukna!

Jag är sjukt trött i benen och jag hatade mer än hälften av rundan. Men som sagt, nu är det gjort. Dessutom började det spöregna, haha!

Well, well. Grattis till mig!

Springa, sen papper

Jag har helt förslappats under semestern. Jag som precis innan semester kommit igång... Jaja, bara att dra på sig tightsen och köra.

Det. Känns. SKITJOBBIGT!

Årets första julkapp

Igår köpte jag och maken vår första julklapp för året. Nu är det bara att fortsätta!

Idag var jag på stan

På Götgatan. Lagomt nära hem, lite mindre folk än Drottninggatan. Lite mindre stressande. I en av många butiker slog det mig varför jag har börjat hata att gå på stan. Förstå varför jag helst av allt går själv och gör det snabbt. Strosa är inte min grej längre.

Även i fler butiker blev det väldigt uppenbart. Var och varannan måste påpeka vilken storlek de kan ha. Kan de inte ha minsta storleken heter det att de är tjocka. Det gäller alla åldrar.

Jag blir stressad över att alla ska jämföra sig med varandra. Kan man inte bara få vara snygg som man är? Oavsett kroppsform? Idag tror jag många tjejer gick hem och önskade att de var någon annan eller såg lite annorlunda ut. Det är så tråkigt.

Utmanad

Jag är utmanad av fina Emma som har bloggen Om En Tjej. Jag antar den!

Din stil i en mening: Rörig men dämpad. (Med rörig menar jag att jag inte har en röd tråd. Ena dagen baggy, nästa lite mer dressat. Oftast väldigt avslappnat i alla fall.)

Stilförebild: Min mamma klär sig otroligt bra för sin ålder. Alltid. Inte tantig, inte ungdomligt. Jag hoppas att jag lyckas på samma sätt.

Vilket är ditt favoritmärke inför hösten? Favoritmärke? Jag kan inget om sånt. Filippa K gör alltid snygga saker, men jag blir alltid för snål. Twist and Tango verkar ha bra färger i höst, men H&M funkar ju alltid!

Vad inspireras du av? Smygreklam antar jag?

Vad tror du på inför hösten? Kofta, stickat, varma färger och dressat. Jag kommer leva upp till stickad kofta och eventuellt varma färgar.

Vilka skor tror du på i höst? Pumps. (Vilket inte betyder att jag går i dom)

En ideal höstoutfit: Hmm...klä på dig så att du inte fryser. Också viktigt att du tar på dig skor du kan gå i!

Tre saker på höstens önskelista: Stövletter, mössa och ett par jeans.

Ditt senaste köp: Två matlådor. Jaha, kläder! En höstjacka.

Do's and dont's: Klä dig bekvämt! Ta inte på dig för små skor.

Nu utmanar jag: Allihopa!

På TV

Det är två män ute på sjön och fiskar. De släpper tillbaka 99% av fisken och jag antar att det är upplevelsen som är grejen. Jag blir nästan sugen när jag ser vilka ENORMA öringar de drar upp.

Men så tar de upp snapsflaskan och börjar öringsnapsa, eller vad de nu kallade det. Fira. I båten. Jag hörde lite statistik i sommar, sju av tio som drunknar på sjön är alkoholpåverkade. Jag tror att det var sju, eller åtta. Är det inte ganska idiotiskt att då sitta och snapsa i en båt, på TV. Även om de inte blir fulla i TV, så känns det lite si så där. Dessutom utan flytväst.

Usch vilken natt

Maken gjorde slut i natt, när vi var på resa någonstans. Helt plötsligt överlämnar han sina ringar till mig och säger inger mer. Vi står och väntar på att vår buss ska åka iväg (vi är tydligen på bussresa i utlandet...) då det händer.

Efter det vet jag att pappa ringde och frågade om vi skulle komma och äta middag hos dom när vi kom hem. Jag vågade inte säga nåt...

Hela natten var hemsk. När jag vaknade var jag helt slut och när jag somnade om fortsatte drömmen. Usch! Blev jätteförvånad när jag vaknade och han låg där bredvid mig.

Slutet lyckligt!

Dagens middag -Broccolisoppa

Dagens upptåg

Dagens äventyr blev Taxinge Slott. Dom har kakbuffé som det ryktats om. Och vilken kakbuffé! Och vilket ställe! Jössesamalia. Jag har dessutom någon förkärlek till slott. Så fort jag sätter in foten i ett så börjar jag fundera på hur det var att bo där på riktigt. Vad gjorde dom? Hur sov dom? Hur stod matbordet och i vilket rum stod det egentligen? Jaja, nog om det.

Här kommer lite bilder!

Framsidan

Baksidan

Utsikten

Innan vi gick lös på kakbuffén fick vi inta någon form av lunch. Min blev en rågbrödsmacka med skinka och keso.

Makens blev en tekaka med räkor. Många räkor.

Det blåste. Massor.
Buffén

Då var kakbuffén äntrad. Sachertårta. Inte min typ av tårta kom jag fram till.

Lakristopp. Jättecool sak. Smörkräm med saltlakrissmak. Mycket märklig och man behövde inte äta jättemycket av den för att bli less.

Helt plötsligt dök en geting ner i min kaffekopp. Den fick skylla sig själv och jag fick en ny kopp med nytt kaffe.

Nu har jag bokat in mig själv på Taxinge Slott till vintern och deras julmarknad. Hoppas bara att jag kommer ihåg att jag ska åka dit då. Det ska också påpekas att buffén är liksom inte sån att man bara kan ta för sig av allt och betala en summa, som en vanlig buffé. Utan man tar det man vill ha, från buffén, för att sedan betala per sak. Så det blir ju som att gå på ett café , vilket som helst...

Vad är felet med mig?

Fortfarande helt inne i friidrotts-VM, men snart ska jag byta spår. Jag ska nämligen diska. Men först så undrar jag vad det är för fel på mig?

Nicklas Wiberg (svensk mångkampare) slog sitt personbästa i spjut för 30 sekunder sedan. Han slog det gamla rekordet med ca 1 meter. Jag blir så glad för hans skull att jag är på vippen till att fälla ett par tårar.

Varför? Han såg ju överlycklig ut. Jag visste inte att han fanns, innan morse. Märkligt. Jag får nog lära mig att leva med det där, för det blir så allt oftare. Kan det kopplas ihop med PMS?

Lite av en dröm

Tänk om man kunde få designa medaljerna till ett stort mästerskap någon gång! Det vore ju drömmen. Jag tycker att de oftast är så fruktansvärt fula.

Det jag försöker säga är alltså att dom skulle bli skitsnygga om jag fick designa dom. Jajjemän. Inget tvivel om det.

VM-medaljerna i år är faktiskt helt okej.

Godfrey Khotso

Sitter och tittar på VM. Det är längdhoppskval och jag ser Godfrey Khotso. Har ingen aning om vem karln är.

Som ni kanske noterar på bilden så sitter hans cykelkroppsstrumpa ganska tight runt klockspelet. Då kanske man tänker något i stil med att han håller upp armarna och är i full gång där uppe i luften. Därför ser man konturerna lite extra tydligt.

But NO! Ni skulle sett! Kanske såg ni? Det var det värsta jag någonsin sett i en sån där cykelkroppsstrumpa. Jag fick fråga äkta hälften om det inte vore oskönt att ha dräkten så som Godfrey har den. Han satt och gapade och funderade på om Godfrey verkligen var medveten om hur det såg ut...

Dagens smoothie

Jordgubbar, banan, havremjölk, psylliumfrön och en kiwi.

Om vi hade fryst den hade det smakat som sorbet. Vansinnigt god!

Another day of freedom

Vi ska dra ut på äventyr. Får se var vi hamnar.

Sol, sol, sol!

(Hittade det här inlägget på min skärm, nu...hoppsan. Tar och publicerar det ändå!)

Ändå sitter jag fortfarande inne. Men jag har en sån dag där jag inte kommer igång. Helt kört. Har massor att göra i hemmet, plus listan.

Jag har i alla fall rengjort tunikan och tagit mig en dusch!

Nu ska maken bjuda på lunch strax, hemmastekt hamburgare. Sen blir det lite minigolf tror jag och sedan middag med äkta hälftens arbetskamrat med sambo. Dom har rest hela vägen från Uppsala in till storstan under deras semester. Samtidigt har de tänkt på oss (!!) och frågade om vi ville haka på och äta. Vi två, glada i maten, kunde självklart inte tacka nej!

Smoothie

Vi har börjat snöa in oss på smoothies. Vi har dock inga klockrena recept, så det är bara att lämna ett avtryck här i bloggen, där ni skriver ner era favoriter. Hemskt gärna mjölk- och sojafria!

Idag hittade jag ett recept på nätet som maken satte i verket. Den är så nyttig att man nästan måste tugga den. God, absolut! Men jag tar gärna emot alla möjliga recept!

Dagens bestod av banan, äpple, blåbär, en skvätt vatten och linfrön.

IKEAbesöket

Jag trodde verkligen inte att någons kulle bli speciellt avundsjuk på mitt IKEAbesök under gårdagen. Verkligen inte! Garderobsinredning är inte speciellt uppeggande. Matlådorna var slut och återkommer till butiken v.37. Knivsatsen till lådinsatsen var slut. Ja, det var som det brukar kunna vara på IKEA helt enkelt.

Seven pounds

Ikväll har vi sett Seven Pounds med Will Smith. Om man gillar The pursuit of Happiness finns det en risk att man gillar även denna film. Inte riktigt lika vass, men väldigt väldigt bra. Om man gillar drama.

Jag gillar när man inte alls förstår filmen till en början, men i slutet är allt så självklart á la Sjätte Sinnet. Riktigt så är inte den här filmen, men när allt sys ihop i slutet blir det så vackert!

IKEA here I come!

Den här gången ska jag i alla fall bara titta på garderobsinredning. Hett, I know. Anar viss avundsjuka hos er.

Idag har jag jobbat hårt

Jag ÄR dum i huvudet

Det är bekräftat.

Jag har stått och jobbat på att avsluta en av punkterna på min lista. Samtidigt som jag tänker tankar på danska. DANSKA!? Jag kan inte ens danska. Har aldrig kunnat. Det är jättejobbigt att tänka på danska när man inte kan danska.

Hur dum i huvudet kan man vara?

Snälla pappa, nej

Ytterligare en bok avslutad under semestern. Snälla pappa, nej heter den. Skriven av Stuart Howarth.

I början mådde jag bara dåligt och försökte förstå hur en pappa kan vara så otroligt grym. Hur är det möjligt? Men det är helt lönlöst att försöka lösa den gåtan. Det går inte. Jag sa innan jag började läsa den att jag skulle gråta mig igenom boken. Men det har jag faktiskt inte gjort. Jag har gråtit, men inte som vid tidigare bokintag.

Jag fick frågan varför jag läser den här typen av böcker. Jag vet inte riktigt faktiskt. Jag tror att jag på något vis tycker att det är intressant att se hur en person kan ta sig ur den värsta situationen i sitt liv. Dessutom brukar den här typen av böcker ha ett positivt slut, även om man får må dåligt under tiden som man läser delar av den.

Jag rekommenderar den absolut. Lättläst och intressant.

(Om man klickar på bilden ska man komma till en bokrecensionsida)

Ibland tänker jag...

Det är sant! Ibland händer det, faktiskt.

De senaste dagarna har jag tänkt att jag antingen vill frysa tiden och fundera ut vad jag vill. Vad vill jag? Alternativt spola tillbaka tiden till gymnasiet och göra om vissa val i livet från 1996 fram till nu. Kanske skulle jag hamna på samma ställe som jag är nu då, men jag är tveksam?

Jag är inte helt missnöjd med mitt liv, även om det låter så. Långt ifrån! Jag har ett bra jobb, världens finaste make och otroligt många och bra vänner. Fin lägenhet och en otrolig familj. Men ändå får jag ont i magen när jag tänker på mitt jobb och att det börjar igen på måndag. Jag önskar att jag kunde känna som min norrländska vän efter nästa måndag.

Jaha, kanske några tänker. Men du har ju inte ens gått dit än, hur ska du kunna veta om det känns så? Därför att jag har gått tillbaka till jobbet efter varje helg och känt samma sak. Ibland är jag i princip beredd att börja jobba i kassan på ICA här i Årsta, bara jag slipper åka till Sumpan. Eller som pappa säger: Klart att det kommer att gå bra! Nä, det är inte kart. Jag vet inte om jag någonsin känt så här för ett jobb? Jag har otrivts med vissa arbetsuppgifter, men jag har inte mått dåligt innan jag gått dit. Jag som person älskar att arbeta, det är normat sett fantastiskt roligt! Ibland vill jag bara ha ett jobb dit jag i alla fall kan gå och känna att jag arbetar bort min hög med göromål. Sen går jag hem och funderar inte mer på det, även om jag inte är sjukligt nöjd med min arbetsplats eller arbetssituation. Men att känna som jag känner fungerar snart inte. Inte kan jag sätta ord på hur det känns heller.

Då borde jag kanske göra något åt det? Ja. Det borde jag verkligen. Men även om jag är i stora staden dräller det inte av jobb som jag kan söka. Jag försöker göra något åt det. Jag vill bara känna att det åtminstone känns okej att gå till jobbet på morgonen. Tänka sig att ha arbetskamrater som jag kan prata med.

Alla dessa tankar får mig att tänka att det är jag som är konstig. Men jag är inte konstig. Jag har bara en konstig och otrevlig känsla inom mig.

La hotel Årsta

Imorgon kommer några norrländska kamrater hit och ska äta frulle med oss. Lovely! Förutom att vi måste kliva upp tidigt då. Men det är helt och hållet vårt eget fel, så det är bara trevligt.

Det här med att storhandla

Jag blir lycklig av att storhandla. Jag gillar känslan av att gå där på ICA Maxi, eftersom det bara är där jag storhandlar och alltid i mitt liv har storhandlat, och leta lite bland hyllorna.

Maken gillar inte alls det där, han. Så än så länge kan han få slippa faktiskt. Bara han hjälper till att bära upp allt i lägenheten efteråt! Men hela livet har jag inte tänkt att vara den som storhandlar. Grannen följer med också, vilket gör det hela bra mycket roligare!

För att inte tala om känslan av ett fyllt kylskåp med oändligt många alternativa maträtter!

Det är bara att jobba vidare!

• Löpa, minst två gånger
• Kolla på lampor som vi kan ha under våra köksskåp
• Planera hur hallen ska se ut i framtiden
  
• Titta på våra bröllopsfoton (vi har inte sett alla ännu...)
• Baka nåt som man kan stoppa i frysen
• Laga en hel massa mat som man kan ha i frysen och bara ta fram när man inte har tid att laga mat. Är så SJUKT less på att äta ute
• Storhandla
• Hinna känna att jag fortfarande har semester
• Stoppa en hel massa papper i pärmar
• Köpa hem saker till den blivande hallen

Vad kan detta bero på?

Jag har ätit en ORDENTLIG frukost. Brunch skulle man kunna säga, med tanke på vilken tid jag åt den. Jag har druckit kaffe och ätit choklad. För 1,5 timme sedan bjöd maken på middag. Efter det ett gäng vindruvor.

Men varför är jag helt tung i huvudet? Jag sov inte jättelänge, inte så länge att jag borde känna mig ding i bollen i alla fall.

Tillägg på att-göra-listan

Jag har länge lovat, speciellt Totoria, att jag ska skriva om bröllopet. Ja, nu har det gått 6 månader och jag har fortfarande inte gjort något åt det. Men jag har ofta tänkt på det!

Om man får skylla på något, så kan jag skylla på att vi inte haft tillgång till bilderna på ett tag. Dels på grund av en kraschad server och dels på grund av en saknad fire-wire-kabel. Det senaste har man ju i och för sig lätt kunnat åtgärda, men det har inte skett. I detta nu har vi kabeln och vi tittar på bilderna. Om ni har tur så kanske det kommer en bildkavalkad!?



P.S. En efterlysning: Bästa T -dina bilder från bröllopet!

Kaffe i alla dess former

Jag har länge letat efter den ultimata kaffedrinken i Sverige. Jag tror att jag hittat den. På café UH i Ö-vik. Så klart var man tvungen att hitta den i en stad jag sällan, väldig sällan, besöker. Men bara se på den!

Haha!

Den här bilden ska föreställa mig och maken, under intagande av frukostföremål på ett hotell i Sundsvall. Hittade den i mobilen. Det är fotat i en stor spegel och jag skulle kunna erkänna att jag inte är speciellt nöjd med resultatet.

One last week

Sen börjar det igen. Jag har redan panik.

Det värsta med sista veckan är att man har oftast en del saker att göra. Det jag skulle vilja få gjort den här veckan är:

• Löpa, minst två gånger
• Kolla på lampor som vi kan ha under våra köksskåp
• Planera hur hallen ska se ut i framtiden
  
• Titta på våra bröllopsfoton (vi har inte sett alla ännu...)
• Baka nåt som man kan stoppa i frysen
• Laga en hel massa mat som man kan ha i frysen och bara ta fram när man inte har tid att laga mat. Är så SJUKT less på att äta ute
• Storhandla
• Hinna känna att jag fortfarande har semester
• Stoppa en hel massa papper i pärmar
• Köpa hem saker till den blivande hallen

Borde ju gå.

Den här dagen började ju alldeles prima!

Jag slog igång Dagny och Vad har du under blusen Rut i Spotifyspelaren. Då kom vi igång! Maken kollade konstigt på mig. Men jag bara sjöng med!

Han kan väl ändå lite mer?

Alla pratar om Bolt, Usain Bolt. Han som fick sitt namn av en slump. Hans mamma lyssnade på någon kille som tyckte att hon skulle döpa sitt barn till Usain, om det blev en kille. Ett namn som inte har någon betydelse, men som betyder allt!

Vilken kille! 9.58. Ändå verkade han väl inte ta i ALLT han hade?

Ibland har man tur!

Vi har haft en trevlig bloggare på besök över helgen. Om allt ska vara rätt så åkte han till och med ner med oss i torsdags. Det där med bloggare förresten...han har tacklat av lite på den fronten. Hur som haver.

Hans fru kom till stan för några timmar sedan, men innan planet lyfte och tog henne från Gotland ringde hon och berättade att hennes make fick ta med oss (!!) på grill hos hennes pappa ikväll! Det går rykten runt byn att han är grym på grillning.

Jag ba' -jag längtar och tackar ja!

Ont, det gör ont.

Idag har jag funderat lite på skilsmässa. Nä, jag vill inte skiljas. Men det är en del skilsmässor som sker för tillfället och idag har jag funderat lite extra på det där.

Det gör så ont i mig. Det måste göra så ont i så många människor i vårt avlånga land. Att skiljas från den man har hundratusentals minnen med måste göra väldigt ont. Man kan ju inte radera ut minnet och man kanske vill titta på gamla foton...men då blir man påmind.

Ont. Det är vad jag känner idag.

Två bloggar!

Nu har jag glädjen att meddela att två helt nya bloggar har sett dagens ljus. Båda skribenterna ligger mig nära om hjärtat!

Numero uno: Fördelar med att vara vuxen ...är att man får äta godis innan maten. En gång norrlänning, alltid norrlänning. Även om jag önskar att jag fick ner henne och hennes (soon to be) lilla familj till storstan inom sinom tid. Förhoppningsvis får denna blogg leva lite längre än den hon hade tidigare.

Numero dos: Fröken Solsken. En gång norrlänning inte alltid norrlänning. Nybliven storstadsbo. Vi har överlevt på Snickers en hel semester! Okej, en tredjedel av en lite längre semester.

Tanken var god...

Jag hade tänkt att vara så där kulturell och gå på Stockholms kulturevenemang ikväll. Men alltså, nu börjar jag tvivla. Det blåser nästan kuling på balkongen, himlen är grafitgrå och jag är alldeles för bekväm för att stå och titta på några jag knappt vet vilka det är, i regn.

Tror jag ska höra av mig till mina dejtvänner och styra om kvällens aktivitet till något annat.

HJÄÄÄLP!!!

Jag läste Alex Schulmans blogg och hittade den här filmen. På riktigt, vad gör tjejen? Jag blir nervös för framtida eventuell avkomma.

Byta tillbaka

Idag är det dags att hämta hem den Jettabra bilen igen. Snart får vi kalla den för den Jettadåliga, för den har ett otäckt läkage. Men vi säger väl Jettabra en stund till, ändå.

Varde ljus

Nu har vi en ny lampa i lägenheten. Tanken är att den ska stå i vardagsrummet, men vi får se var den hamnar när det är dags att inreda på riktigt i vårt hem. Nolia sålde den till mig. Passar bra mot vårt matbord!

Friends unseen

Nu dyker de upp, en efter en. De man inte hunnit träffa där uppe i norrland! Så nu blir det en grym helg med friends unseen!

Unpack

Det här med att packa upp är inte riktigt riktigt min grej. Men snart är det gjort. Dessutom har jag tvättat i princip allt innan vi drog söderut igen. Det var smart! Nu är det ju bara att skyffla in sakerna i garderoberna och gå ner med väskorna i källaren igen. Mycket bra.

Givande telefonsamtal

Pratade just med en butiks röststyrda telefonsvarare. Jag råkade kraxa innan jag förstod att det var röststyrt. Då föreslog telefonsvararen Uddevalla som stad.

Jaha?

Tack för i år!

Då var detta sommarbesöket över för i år... Jag har bara hunnit vara på stan en gång! Jag som älskar att gå på stan i en stad man känner. Då hittar man ju affärerna och vet precis var man ska leta efter vad man nu söker.

Oh well, dags att bli sentimental. Jag är glad för alla människor jag fått träffa och jag är ledsen över att jag inte hunnit träffa alla jag velat träffa. Den där bloggträffen kanske får ske när norrland aldrig blir riktigt ljust om dagarna. I vinter?!

Allt är packat, det är bara termosen som ska fyllas med kaffe och håret tvättas innan avfärd sker. Ja, sova då också.

Buhu...

Marmeladen var hal...

Jag köpte mig en fantastisk tunika innan sommaren, eller förresten, mitt i sommaren. Men det var så dåligt väder då, så det kändes som innan! Jag blev helt kär i den och nu har jag gått och spillt svartvinbärsmarmelad på den...åh! Vi var på fin-fin middag och vips har jag lyckats färga delar av en blomma. *Hrmf*

Den där middagen måste jag för övrigt berätta om vid tillfälle. Den var inte av denna värld!

Packa pappas kappsäck

Snart åker vi neråt igen. Det känns skönt och oskönt. Skönt för att jag är så GRYMT less på att bo i två resväskor utan reson. Det går inte att hålla ordningen i dom. I alla fall inte om man delar väska med någon annan!

Oskönt för att norrland känns otroligt bra i själen. Men snart är jag inne i lunken igen. Vilket inte heller känns speciellt skönt. Men så är det!

Innan vi drog norr ut

Vi hade ju tänkt att åka utomlands vår första semestervecka, tillsammans med grannen och hennes sambo. Dessvärre steg ju priserna till märkliga höjder och vi skippade det. Grannen skulle fyllt 25 på vår resa och jag hade tänkt att jag skulle tagit med ballonger och fixat lite på hotellet. 25 är ändå 25!

Eftersom resan ställdes in gick vi helt om varandra. Vi kom till norrland dagen före de åkte ner. Så vi har "bara" varit varandras blomvattnare i somar, skulle man kunna säga.

Innan vi drog uppåt gick jag över till deras lägenhet och vattnade för sista gången. Samtidigt lämnade vi av lite ballonger i deras hall. Fler än en person tittade på oss när vi gick ut med en sopsäck och flera kassar med lite olika ballonger...

Jag var lite skraj att brevbäraren skulle komma med sylvassa brev och skrämma ihjäl sig själv genom att råka spränga lite ballonger vid postavlämningen...

Sedan så har vi en till bok!

Den här har väl 80 procent av sverige redan läst. Men jag har avslutat den precis idag. Inte alls imponerad. Jag tycker att Jens Lapidus skriver på ett otroligt irriterande vis. Boken är tjock, men innehållet är si så där. Det mesta känns lite påhittat (Hans tanke kanske inte var något annat, iofs?). Inte att jag inte tror att det finns såna scenarion som har utspelats eller kommer att inträffa i verkligheten och som vi aldrig får reda på. Jag tror värre saker händer i den undre världen. Vissa beskrivna delar känner jag mig inte alls förvånade över om de händer.

Han (Jens) har inte lyckats med upplägget riktigt, tror jag. Kan inte sätta tummen på vad som känns fel. Massor av ord, men innehållet känns lite tomt. Även om det är allt annat än händelsefattigt innehåll.

Jag läste, jag ville veta slutet. Jag hade inte kunnat lägga ifrån mig boken och bara glömma den. Men som sagt. Inte imponerad precis. Det kan jag inte säga. Men läst är den och jag ska läsa nästa snart. Tar en annan emellan bara!

Sista kulan...

Grymt intressant bok! I början höll jag på att gå under för att jag tyckte att allt politiskt "prat" var så vansinnigt tråkigt. Jag ville bara få lite action. Men jag lärde mig saker genom att även genomlida inledningen (typ en tredjedel av boken eller nåt...).

Vilken kvinna! Jag har inga barn, men jag har förstått att de/ni som har det skulle göra vad som helst för era barn. Hon är inget undantag och hon är helt ofattbart otrolig. Jag förstår henne, men ändå inte. Vilket mod. Boken är lättläst, speciellt om man är intresserad av det politiska i början. Jag rekommenderar alla att läsa den. Fausta är nog en av mina nya idoler, men jag kommer aldrig att få hennes mod. Det har jag svårt att tro. Men hon bor tydligen i Umeå, om jag förstått det hela rätt!

(Klicka på bilden för att komma till en bokrecension på ett riktigt ställe)

Jehåvasjäveln

Dags för en bokrecension igen då. Jag kommer knappt ihåg vad jag läst för böcker på slutet...
Den här läste jag i början på semestern. Jehåvasjäveln, skriven av Henrik Pettersson. Kan varken rekommendera eller inte rekommendera boken. Jag tror att jag läser den med andra ögon än gemene man av olika orsaker och därför blir det svårt för mig att säga vad den ger eller om den berör. Jag ansåg att den var sjukt intressant och jag har rekommenderat den till en del av mina vänner. Visst kan man läsa den om man är intresserad, det tycker jag absolut!

Men som sagt, jag har nog en annan relation till boken än vad gemene man har. Nä, jag tillhör inte Jehovas och har aldrig gjort, jag har heller ingen släkting som tillhör dem.

Allt beskrivs på ett lätt sätt och med ett lite annorlunda upplägg. Han är duktig på att måla upp bilder och sånt gillar jag. Att jag, samtidigt som jag läser, kan tänka mig in i situationerna visuellt på ett enkelt sätt. Inte för många detaljer, men ändå beskrivande.

Är jag lurad?

På det obligatoriska besöket på Noliamässan köpte jag mig en mycket omtalad spikmatta i storlek XL. Jag har använt den två gånger och tänkt att den tar livet av mig, båda gångerna. I alla fall i några minuter i början. Plus när jag ska kliva av den. Men efteråt måste jag säga att det känns prima ballerina!

Problemet som uppstår när jag kliver av den är att den är lite för bred och det gör lite för ont att hasa sig bort från den, så därför måste hjärnan tänka på högvarv ett tag innan samma slutsats når mig. Det är bara att göra det -kliva upp. Någon dag har jag kanske klurat ut hur jag ska göra det utan smärta.

Vet inte om den hjälper egentligen, men jag inbillar mig det, med tanke på alla lovord mitt inköp fick av andra lurendrejare där på mässan.