2011

1. Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut? Ja faktiskt! Jag bergsklättarade när vi var till Lofoten i somras. Jag har inte ens klättrar på klättervägg förr! Jag trodde att jag skulle dö innan jag hittat toppen men jag överlevde.
   
2. Höll du några av dina nyårslöften? Nyårslöfte vet jag inte om det var, men jag sa att jag skulle börja träna och det har jag minsann gjort!
   
3. Fick någon du känner barn? Japp!
   
4. Dog någon som stod dig nära? Nej. Faktiskt inte.
   
5. Vilka länder besökte du? Thailand, Norge och Italien.
   
6. Är det något du saknade 2010 som du vill ha 2011? Samma sak som förra året. En resa till New York.
   
7. Vilket datum kommer du alltid att minnas? 14:e Augusti. Sista dagen på semestern.
   
8. Vad är det bästa som hänt dig under året som gått? Oj. Många saker har hänt. Både som jag skrivit om här och sånt jag inte tagit upp. Men det bästa beslut jag tog i början av 2011 var att fortsätta arbeta på min arbetsplats, men med andra uppgifter. Magkänslan är över förväntan ibland!
   
9. Vilket var ditt största misstag? Att jag ballade ur vid löneförhandlingen och inte vågade begära mer. Men misstag är kanske att ta i?
   
10. Vilket var ditt bästa inköp? Nya tapeter till sovrummet. Lätt!
    
11. Vad spenderade du mest pengar på? Bilen antar jag. En bil kostar även om den står.
    
12. Vad gjorde dig riktigt glad? Min man och jag tillsammans.
    
13. Har du varit sjuk eller skadat dig? Jajjemän! Det har jag hunnit med. Riktigt dålig där i några dagar. Men det gick ju över rätt snabbt i alla fall.
    
14. Vilka låtar eller artister kommer få dig att tänka på 2011? Laleh, Timbuktu och Deportees. Laleh för att hon var genialisk i Så mycket bättre. Timbuktus låt Resten av ditt liv. Den är så sjukt bra! Deportees har jag aldrig varit något fan av men deras nya album Islands & Shores som kom i höstas var riktigt riktigt bra. Problemet är bara att jag brukar glömma bort såna här saker. Precis som med filmer. Jag vet aldrig vad jag sett för filmer...
    
15. Mådde du bättre eller sämre under 2011 än vad du gjort tidigare år? Skulle säga bättre! Jobbsituationen har varit mycket bättre än förra året och eftersom jag tillbringar mycket tid på det bygget så är det viktigt att trivas.
    
16. Finns det något du önskar att du lagt mer tid på? Ja, att sy. Alltid att sy.
    
17. Finns det något du önskar att du lagt mindre tid på? Slösurfandet. Alltid slösurfandet.
    
18. Hur var din julafton? Oh, bra! Jag skulle inte säga lugn. Men det var juligt och god mat och fika och håll i gång som det blir med tre barn på julafton!
    
19. Blev du kär? Blev kär. Jag är kär i min man hela tiden.
    
20. Vilket program har varit det bästa på tv? Här kan jag inte uttala mig. Har inte följt någon serie under hela året, men kanske På Spåret om jag måste säga något?
    
21. Hatar du någon som du inte hatade förut? Eh, nä.
    
22. Vilken var den bästa boken du läst under året? Jag har inte läst så mycket under året. Men Maria Lampsos Mitt liv med Saddam var väldigt intressant. Bingo Rimérs En flickfotografs bekännelser fick mig att ändra syn på Bingo. Sen har vi Morgan Allings Kriget är slut, den tog bara ett par dagar att ta sig igenom. Den var verkligen gripande.
23. Vilken var din största musikaliska upptäckt? Kanske får jag säga Deportees.
    
24. Önskade du dig något som du fick? Japp! Jägarexamen i julklapp.
    
25. Önskade du dig något som du inte fick? Ingen aning....inget jag verkar sörja i alla fall.
    
26. Vilken var årets bästa film? Åh nej. Jag kan inte sånt här.
27. Vad gjorde du på din födelsedag? Dagen började med frukost på säng. Det gör det alltid. Sen kommer jag inte ihåg mer...
28. Vilka var de bästa människorna som du träffade? Familjen. Klyschigt, I know.
    
29. Hur skulle du beskriva din klädstil? Stil? Jag har ingen röd tråd. Försöker klä mig i det jag trivs i. Det som känns bra och sitter bra och förhoppningsvis fungerar ihop färgmässigt.
    
30. Vad fick dig att må bra? Nya kollegor.
    
31. Vilken kändis var du mest sugen på? Uhm?
    
32. Vem saknade du? Föräldrarna och min syster. Vi bor alldels för långt ifrån varandra. Alldeles.
    
33. Vilken var din bästa månad? Juli/Augusti.
34. Finns det något som du skulle kunna ha gjort bättre? Det gör det alltid hos en som är självkritisk.
35. Hur kommer nästa år att skilja sig från det här? Oj. Det kommer att skilja sig! Det lovar jag. Utan att gå in på detaljer.
    

Nej! Det brinner inte.

Det gick bara inte att ta en vettig bild av sovrummets senaste tillskott. Sänglamporna. Vi började en transformering av sovrummet 29:e November så att jag skulle slippa känna mig som en modern grottmänniska. Dessvärre får ni inga fler outfits där jag visar High fashion-mode från sovrummet med den finaste accessoaren -pannlampan, någon fler gång.

Jag är överlycklig över att dessa tingestar sitter där på väggen och tar plats med alldeles för många watt i glödlampan. Nu ska bara lite mer fixas där inne. Typ byta ut en säng, sätta upp tavellist och bygga en sänggavel. Men jag tar en sak i taget och börjar med att läsa i sängen. På ett högst vettigt sätt!

Jag gillar det blanka

Varje år får jag en ny almanacka i julklapp, lite av en tradition som jag berättat om förr. Varje år har jag beslutsångest om vilken jag vill ha och det brukar alltid bli en Ordning & Reda, men i år tog jag ut svängarna och valde en från Bookbinders Design och dra på trissor, tomten fick tag på en sån som jag önskade mig trots att det märket inte finns att få tag på i Umeå!

Jag gillar känslan av de ofyllda bladen när jag öppnar almanackan för första gången. Helt obokad, väldigt rent och oplanerat. Känns som att hela världen ligger öppen för att uppleva nya saker. Allt eftersom året går så bokas det in saker, men just så här i början gillar jag det där blanka, oskrivna.

In Sweden we call it a kick!

Jag fick en vit jul! Det trodde man knappt när vi anslöt till Umeå i regn för en vecka sedan. Men i inlandet, där var det fortsatt vitt även till annandagen (och säkert längre än så).

Jag hann med pulkaåkning med den sötaste och mest energiska 4-åring jag känner till och fick även köra lite spark. Spark har jag inte kört sedan jag vet inte när och det var minst lika roligt som sist. Speciellt när det blev tävling av det hela när 4-åringen inte tyckte att jag skulle vinna!

GOD JUL ALLIHOPA!

Planterar mig i norrlands inland i några dagar. Där planerar jag inte att göra värst många knop faktiskt. Sköt om er!

Mark, tha man.

Efter morgonens julkalendertitt på svt bytte jag kanal till TV4 och där satt Mark Levengood i form av representant för Unicef. Man skulle tala om Unicef och TV4:as samarbete som pågått i 10 år.

Volymen var på låg så jag hörde inte varför eller hur man kom in på Mark och den omtalade filmen Girl with the dragon tattoo. Men han hade i alla fall sett den och man förstår snabbt att Mark är lite skeptisk till filmen, men han ger den tre snälla solar i en snabb recension. Han är lite skeptisk till scenografin:

"Det man ser är ett låtsas-Sverige, där man ser SJ-tågen rulla samtidigt som det snöar"

Nu händer det!

Minusgrader!

Som jag har längtat efter kalla, torra minusgrader. Fantastiskt skönt att slippa det där kalla, fuktiga och hemska.

Det är tragiskt, men...

Att Norkoreas diktator gick bort i helgen är ju tragiskt och inte tragiskt på samma gång. Jag vet inte vad jag ska tycka. Det känns inte som något genombrott att hans 28-årige son tar över, även om han kanske bara blir ansiktet utåt.

Som en vanlig människa med dålig koll på utrikespolitik så känner jag just ingenting i frågan om att gubben är död. Men det är helt klart läskigt att inte veta hur framtiden ser ut i det där landet. För vad som än händer så kommer hela världen att bli berörd på något vis.

Men mitt i allt detta tragiska poppar det upp de mest fantastiska bloggar med diverse roligt material. Kim Jong-Il dropping the bass är en av dem som är humor! Även Kim Jong-Il looking at things är bra!

Boktips?

Den här boken vill jag köpa! Som den människa jag är som lever på 2000-talet, mitt i tekniken, i ett hem med diverse tekniska prylar från företaget Apple och ett arbete där man pratar Android vs. iPhone minst en gång i veckan (trots att ämnet är uttjatat och vi alla vet att de som står på olika sidor aldrig kommer att tycka samma sak i frågan, så fortsätter dom. Lunch ut och lunch in.), så snappade jag upp denna bok i ett skyltfönster i gamla stan i fredags. På väg till makens julfest.

Jag spatserade i regnet, ganska snabbt för att inte bli jätteblöt. Pratade med min svärfar i telefonen och helt plötsligt fastnade ordet iPad i ögonvrån och jag noterade att fönstret var fullt av barnböcker. Intressant kombo tänkte hjärnan och stannade min kropp. Jag lyckades hålla kvar mitt intresse i telefonsamtalet, även om jag ville skratta lite högt åt titeln och författarens namn i en fantastisk kombo. Dessvärre passerade jag bokaffären alldeles för sent på dygnet för att ens vara i närheten av butikens stängningstid. Så boken ligger kvar där i fönstret och jag undrar hur storyn går.

A must have, känner jag. Nu ska jag leta med ljus och lykta för att få tag i ett ex. Jag börjar med nätet!

Julstämmor

Igår stoppade vi in oss i en bil och åkte till Backens kyrka för att få oss lite julstämning. Mysigt, men varmt var det i den överfulla kyrklokalen. Vi fick stå i 1,5 timme. Men det gick så bra så!

Ja, med det sagt så kanske ni förstår att vi landat i norrland och lämnat huvudstaden för ett tag.

Galet bra!

Musikhjälpen drog in 18 104 362 kr i år, till flickors rätt att gå i skola. Det är så coolt att det inte är klokt! Och som jag har lyssnat. Det börjar nästan bli lika jultraditionsenligt att lyssna på glasbursmänniskorna som att lyssna på Peter Jöbacks julsånger.

Jag vet verkligen inte vad jag ska säga mer. Men det är verkligen galet bra!

Jag dör, närsom

Jag håller på att lyssna ihjäl mig på Musikhjälpen.

Om någon har missat temat för i år så är det att Alla flickor har rätt att gå i skolan.

Det nya svarta

Onsdagsavslutning

Det projekt som jag arbetat med på halvtid (yeah right!) i nästan ett år avslutas imorgon. Igår efter arbetstid hade vi avslutning. Och på vilket sätt jag avslutade! Spelade bowling som en gudinna. Det är inte hela sanningen iofs. En serie spelade jag som en gudinna. 140 poäng. 7 spärrar! Det resulterade i top 3 placering och vunnen damklass. Nu behöver jag aldrig mer bowla.

Det är så svårt, men det bjuder jag på

Om jag bara hör Anders Borg eller han den där före detta justitieministern som jag just glömt namnet på, socialdemokrat och rätt ung i alla fall. Bodström! Tomas Bodström. Om jag bara hör dessa två herrar prata så kan jag inte skilja på dom. Det går inte.

Ja, inte så att jag försökt jättemycket, men när jag hör Borg så kan jag tänka "Varför intervjuar man Bodström om euron??", sen klickar det. Det är ju Borg!

Man kan efter det här inlägget tänka att jag är en rätt korkad person och i sådana fall bjuder jag på den!

Spartips!

Inte behöver man betala några 3500 när man kan gå till Bianco och köpa ett par skor för 600 kr!

Jösses! Redan Torsdag.

Veckan bara försvann!

Den har varit bra, men intensiv. Jag och han jag bytt ringar med har knappt setts. Det blir skönt med fredag. Väldigt skönt.

I veckan har jag varit på konferens med jobbet. Supertrevligt! Vi bodde över och löste mord. Åt fantastisk mat och planerade framtiden. Det är verkligen världens bästa gäng!

Det känns skönt att det finns en konferensskola på nätet, som man kan surfa in på när man behöver vägledning. Det är ju inte så ofta jag får möjligheten att åka på konferens så man vet inte alltid hur man ska bete sig. Stöd i vardagen är alltid fint. Oavsett om det är fysiskt nära eller något man når i cyberrymden.

Några till är nu i papper

Det är skönt att slå in några paket i taget. Inte alla samtidigt. När man tar alla samtidigt blir det jobbigt efter ett tag och därmed också tråkigt att slå in paket. Vilket annars är något bland det roligaste och mest avkopplande jag vet. Så ikväll tog jag och slog in några till. Men så tog det vita snöret slut och nästan det röda. Så då slutade jag för idag. Det kan inte vara vilket snöre som helst. Nu måste jag ut på jakt!

Slaget om Sverige

Den får 2 av 5 möjliga.

Programmet är roligt för att jag kunde svara på vissa frågor vilket inte alltid (snarare aldrig) är möjligt i På Spåret (även om fredagens program var en trevlig överraskning på den punkten). Programmet är tråkigt eftersom Slaget om Sverige verkligen är ett plagiat av På Spåret. Det är bara själva tågresan som skiljer och att dom håller sig inom Sverige.

Over and out. Men 2 av 5.

Tjuvarnas Jul

Vad tycker ni!? Ni som sett den i alla fall. För jag har förstått att alla i min ålder inte tittar på julkalendern år efter år.

Jag gillar konceptet med 15 minuter lagom med information och lagom spänning för att man ska vilja se nästa avsnitt som är ett helt dygn bort(!). Jag utgår helt från min egen tycke och jag tänker inte alls ur ett barns perspektiv, men jag tycker att årets kalender är supermysig. Det är vintrigt och miljöerna är fantastiska. Kurre är härligt virrig och Charlie jättesöt. Jag gillar den!

Nu har det börjat

Inslagningsäventyret. Jag skulle som sagt kunna tänka mig att starta eget som paketinslagare. Men jag har svårt att se hur den verksamheten skulle kunna bära sig. Men jag skulle ha kul på jobbet! Idag har jag inte lagt ner så mycket tid per paket faktiskt, men de julklappar som blivit inköpta är nu inslagna och i veckan fortsätter inköpandet. Vet precis vad jag ska ha!

Jag har en vision om hur jag är färdig med alla julklappar innan vi åker upp för att fira jul i norrlands inland. Inte bara inköpet, utan även inslagandet.

Ja, tänk...

Fääärdig!

Nu är tapeten på plats och det känns så bra så! Nu ska vi bara fixa och trixa lite speciallösningar så att vi slipper specialdesignade sängbord som bara dimper i golvet. Plus sänglampor, herreminje vad jag längtar efter sänglampor. Normala sänglampor. Snart så.

Inga vampyrer i vårat hus!

Vi får en ny och fin vitlök varannan vecka, när Linas matkasse levereras. Men vi kör tre recept varannan vecka och det är inte alltid som det är vitlök i alla recept. Vi har således ett antal vitlökar till salu här hemma. Det är bara att börja gnaga! Det ska ju hjälpa mot ont i halsen, så det är väl bara att sätta fart.

Nu gör vi om!

Snart tre år med pannlampor, nu får det vara nog. Vi gör om sovrummet. Det ska vara klart innan helgen. Vi ställer in dejter och allt annat roligt under veckan för att kunna ha en ledig helg. (Allt förutom min julfest. Den ska jag gå på har jag tänkt!) Hoppas det blir bra när vi är klar!

Vill ha!

Jag vill verkligen ha den här sjukt snygga skon från Kero. Med betoning på ha. För jag har inte tänkt att punga ut pengarna dom kostar, även om jag tror att skon kommer att hålla i en längre evighet. Men 3500 kr känns lite väl saftigt. Men ÅH så snygga!

Jag tror att mamma och pappa har kvar sina näbbkängor faktiskt, men det passar sig inte till min övriga stil. Men dom här alltså...herreminje.

Har jag berättat?

Jag åt häst förra veckan.

Det smakade ungefär som vilket nötdjur som helst. Mört, inte så fett. Gott.

Vilken dag som helst

Kanske mitt halsont går över. Nu är det en varannan dagshistoria som pågår och det känns tråkigt. Tänk om jag fick dra på mig tightsen och köra lite gympa på Friskis, det vore mycket roligare det!

Nu är det jul i köket i år igen. Skönt!

Något saknades

Ikväll har vi haft middagsbesök. Mycket mysigt sådant! Då gick vi all in på jultema, men ändå i något begränsad upplaga. Mitt under den så kallade varmrätten känner jag väldigt starkt att något saknas. Det är något som verkligen, verkligen borde finnas på bordet. Men vad? Vi har ju till och med Zeunerts julmust!

Förrätt: Hemmakokad risgrynsgröt. Tillbehör: Vörtlimpa, julknäcke, julskinka och Slotts senap.
Varmrätt: Köttbullar, prinskorv, potatis och ägghalvor. Skinkan fanns så klart fortfarande kvar.
Efterrätt: Årets Blossa-glögg, pepparkakor, ädelost, lussebullar, kaffe och knäck.



Fundera på den ett tag och återkom om ni kommer på det. Det har inte så mycket med vitaminer att göra. Typ sallad alltså. Den glömde vi och kom på det.

Nästan i mål

Idag från ungefär kl 11 har jag hunnit adventspynta (inklusive gardinbyten), handla inför en middag imorgon, läsa lite i Morgan Allings bok Kriget är slut, vika tvätt, plocka ur och i diskmaskinen, diska sånt som inte bör åka in i maskinen, röja prylar som legat framme och samlat damm huuur länge som helst, dammtorka och baka lussebullar.

Om jag läser det ovan är jag inte imponerad av vad jag hunnit, mer irriterad över att ryggen pajjade, att jag inte hann förbereda mer inför morgondagens middag, inte hann dammsuga och torka golven och fålla ett par gardiner till kontoret.

Tanken här om dagen var att det här skulle vara min lediga, mysiga dag utan så mycket krav. Men jag funkar inte så. Jag vill ha saker gjorda och dom görs inte av sig själv. När ska jag lära mig att inte bli besviken på allt jag inte hunnit och istället bli glad för det jag hann? När kan jag sluta må dåligt över att det är rörigt och skitigt? När kan jag börja veckostäda och verkligen göra det så att det inte blir ett kaos som tär på alla mina sinnen? Jag blir snart galen.

Jag kommer inte i mål idag. Jag kan inte dammsuga nu, min rygg är typ av. Har antagligen hostat för mycket de senaste veckorna så att den redan var lite förstörd innan idag. Plus att jag sprungit, stått, suttit, gått och klivit på stegar under dagen som gjort det hela hundra gånger värre. Får gå i mål en annan dag. Multisportare håller väl på med deras tävlingar i flera dagar ibland?

Nu blir det julmust och På spåret. För det är jag värd.

Ledig fredag!

Idag är jag ledig. Då ska jag inte besöka DocMorris i alla fall. Men något vettigt ska jag väl ta mig till.

Igår efter jobbet

Då åkte jag till IKEA. Jag var så vuxen att jag tog en kaffe och vaniljmunk i min ensamhet och satt där och fikade och tittade i en lånekatalog. Utan att känna mig ensammast på jorden och utan att känna mig uttittad. Fantastiskt avkopplande faktiskt.

Den strateg jag önskar att jag vore lyckades tänka ut en bra dag att besöka varuhuset. Två dagar innan lön, en kväll. Rekommenderas. Det var typ dött där inne!


P.S. Just det! Ni har väl inte glömt Död åt DocMorris? D.S.

Död åt DocMorris

Idag har jag varit allt annat än trevlig på ett DocMorris-apotek. Jag är inte den som brukar bli arg och förbannad och meddela detta till personalen på ett apotek eller vilken affär som helst. Jag är rätt bra på att bita ihop, förstå att personalen inte är de som man bör skylla på och gå vidare i livet.

Men idag höll jag inte masken och valde att inte hålla tyst. Jag lovar också att jag aldrig mer ska sätta min fot på DocMorris. Ren principsak. Ni får tycka att jag är en tönt som överreagerar, men jag tänker ändå inte sätta min fot där.

I helgen dog ju mitt öga en smula och liknade ungefär ett russin i en lussekatt. Ett intryckt russin, inte en sådan historia där russinet håller på att rulla av lussekatten och med nöd och näppe fastnat i äggpenslingen. För att få hjälp med detta öga gick jag under mitt arbetsmaraton till apoteket för att få hjälp. Hittade salvan här uppe till vänster som ska vara bra vid bland annat ögoninflammation. Svullnaden fick dock tjejen på apoteket att tveka i frågan om det verkligen var inflammation, det kunde kanske vara något annat. Men hon tyckte absolut att jag kunde använda Noviform, för den är antibakteriell och oavsett om det var inflammation eller ej så skulle den fungera bra. Trodde hon. Hon frågade också hur det kändes i ögat, om jag hade ont, om det kliade och så vidare. Jag berättade att det kändes ungefär som när jag har pollenallergi av den värre sorten, förutom att det inte kliar så mycket. Men jag känner att ögat är irriterat. Hon på apoteket tyckte att jag borde gå till läkaren om det inte blev bättre, men då var det redan bättre.

Tillbaka på jobbet börjar en av mina kollegor prata om en salva han fått för kanske tio år sedan, mot ögoninflammation. Den innehöll fårull och han är allergisk mot pälsdjur. Hans öga blev således tio resor värre. Tittade på min förpackning och visst innehöll den något med ull. Ullfett. Efter det började jag googla det där och precis just det där hade fler än han upplevt och jag är pälsdjursallergiker. Som tur var hade jag inte hunnit stoppa in den där salvan i ögat och jag skulle aldrig våga chansa. När pälsdjursrester sätter sig i ögat är det kört! Med tanke på hur det såg ut redan innan jag hade hunnit stoppa salvan i ögat kändes den inte som ett bra alternativ.

Idag gick jag till DocMorris och ville lämna tillbaka salvan. Hade inte ens öppnat förpackningen. Men salvan räknas som läkemedel och läkemedel kan man tydligen inte göra återköp på med argumentet att DocMorris måste bränna alla läkemedel som lämnas in. För man kan inte garantera kvaliteten efter att det lämnat butiken. Så där står jag, pälsdjursallergikern, med en salva för 93 kr, innehållandes ullfett och får inte lämna tillbaka skiten. Jag struntar ju verkligen i om dom måste bränna salvan, jag vill bara inte ha den och tycker att jag borde få lämna tillbaka den. Jag anser att personalen på ett apotek är rådgivande och deras jobb är att hjälpa mig och jag har varit väldigt tydlig med att jag är en sådan som har allergier. Jag tycker att personalen borde vara skyldiga att meddela oss att man kan reagera negativt på salvan eftersom den innehåller ullfett som tydligen kan orsaka värre ögon än man är ute efter när man köper den. Speciellt eftersom hon jag pratade med inte ens blev förvånad när jag sade att jag ville lämna tillbaka den eftersom den innehåller ullfett och jag är pälsdjursallergiker. Alltså förstod hon direkt sambandet.

Dessvärre svarar hon att innehållet måste kunden ha koll på själv. Det är nämligen inte ovanligt att man har ullfett i salvor som ska vara lite tjockare. Där tycker jag precis tvärt om. Det är allt annat än ovanligt med pälsdjursallergi, så om det är vanligt med ullfett i salvor som man kan reagera negativt på borde deras jobb vara att informera om det.

Tillslut stod jag mest i kassan och skapade en otrevlig stämning i butiken utan att säga någonting. De tre kassörskorna var helt tafatta! Jag lämnade apoteket tokarg för att inte säga förbannad. Jag ska som sagt aldrig mer besöka ett DocMorris-apotek och jag har hittills inte träffat någon som inte håller med mig i frågan. Man får så klart tycka annat, men jag står fast vid att apotekspersonalen måste ställa rätt frågor till mig för att kunna ge mig rätt hjälp. Det kan inte vara upp till varje kund att ha koll på innehållsförteckningen på alla läkemedel som finns på ett apotek.

Död åt DocMorris.

Jag är redo. I alla fall ganska.

Nu kan julen komma. Fast jag börjar gärna med lite advent först.

13 kilo lättare

Tre kassar med återvinningsmaterial är nu i dess rätta container. Inte längre i köket. Tidningshögen är också i sin pappersåtervinning. Handlat för att kunna adventsbaka och sedan cruisat runt i Årsta för att hitta en parkeringsplats. Just cruisandet kanske inte gjorde mig 13 kilo lättare, men det gjorde dom där tre kassarna.

Lördagshet

Under pågående produktionssättning under helgen händer något med mitt öga. Rättare sagt på fredagkväll. När jag vaknar på lördag kan jag inte titta ut. Det är igenkorkat. Det är svullet som om jag fått mig en blåtira, men utan det blå. Ögonlocket och allt annat runt ögat var superuppsvällt.

Kände mig otroligt het när jag gick till jobbet. Osminkad. Har aldrig varit osminkad på jobbet och planerar inte att vara det någonsin i framtiden heller. Men det gick ju bra det med. Alla kände igen mig när jag dök upp där på morgonen. Men ögat, och jag med för den delen, såg hundra resor värre ut utan mascaran för jag ser så sjukt trött ut utan. Men det bjöd jag på. Man kan vara fåfäng, men någon måtta får det vara!

Idag när jag vaknade kunde jag se hyfsat klart med mitt högra öga, men då hade vänster öga klistrats ihop. Men det var inte svullet. Bara en rosa ögonvita. För tillfället känns det som att pollenallergin har slagit till med full kraft. Det är irriterat i ögat, men det kliar inte så jättemycket. Dom känns båda svullna, men inte så att det syns långväga.

Inte så konstigt om det vore pollenallergin heller, för det är nästan så att man undrar om våren kom utan att vintern passerat?

Nu är jag på andra sidan kaklet

Mitt jobbmaraton är över! Jag känner mig överkörd.

Jag har gjort dennaa typ av uppdrag fyra gånger nu i lite olika typer av roller och det har varit lika roligt varje gång. Förutom första gången, för då förstod jag inte ens vad det var jag gjorde. Förutom att jag värmde upp en stol. Jag var verkligen en newbie på jobbet.

Under den här typen av helger kör man så hårt att man inte hinner uppfatta att solen går ner. Man trycker godis och Ballerina tills man inte kan nå högre på sin sockerskala och man skrattar tills tårarna rinner för man är så fruktansvärt övertrött. Mitt i allt virrvarr är man även bestämd, stressad, fokuserad och lite förvirrad. Allt i en härlig kombo. Men jag har bestämt mig för att aldrig mer göra detta maraton. Det får vara nog nu. Såg även till att avsluta på topp, det har aldrig gått så bra för detta projekt!

Man kan även tänka att jag kanske tar sovmorgon imorgon. Men nähä då. Imorgon fortsätter vi från andra sidan kaklet, hela vägen in i mål. Men med normala arbetstider så långt det är möjligt.

If google brought you here

Någon har hittat hit genom att ställa följande fråga:

Det kostar en del skulle man kunna säga, eller så kan man säga att det kostar som på de flesta lite dyrare salongerna inne i stan. Det beror säkert på vem du går till också. Jag vet inte om alla frisörer hos Ekman har samma pris.

Jag slingar och klipper håret samtidigt. Alltid. Sist gick jag därifrån 1800 kronor fattigare.

Välkommen hem, Cocillana!

Idag besökte jag vårdcentralen/närakuten. Med mig därifrån hade jag ett elektroniskt recept på 500 ml Cocillana även om den här natten var lite bättre än förra. Jag vaknade 02.46, förstod att det var lönlöst att försöka somna om, för hostan var redan igång. Då ska ni också veta att jag hade tagit alla kuddar vi har i sovrummet, vilket är väl si så där en 8 stycken utöver de vi sover på och mer eller mindre satt upp och sov. Vilket var rätt okej faktiskt!

Ute i köket festade jag loss på den sista lilla skvätten Cocillana vi hade i kylskåpet, ganska precis 10 ml. Kvar till det rätta tillfället kan man säga. Innan jag intog skvätten märkte jag att jag blödde näsblod! Har aldrig blött näsblod i hela mitt liv, men tydligen kan man hosta sönder blodkärl i näsan. Så med en Cocillana-sup i strupen och en papperstuss av större modell traskade jag in i sovrummet med stärkt självförtroende -här skulle det sovas!

Väl bakåtlutad mot alla kuddar fortsatte jag självklart att hosta. Så jag började fundera över närakutens öppettider. Vid kl 04.00 tror jag att jag sov igen. Vaknade 8.45 och tänkte Halleluja! Näsan fem timmar med sammanhängande sömn. Det är ju helt otroligt.

Ringde närakuten och fick en tid. Hips vips var jag med Cocillana och nu står den på nedkylning i kylskåpet. Om en stund ska jag festa loss på en hutt!

Jag älskar sport!

Jag sneglar på vinterstudion på TV. Håller på och viker tvätt och grejar samtidigt, så jag har mest lyssnat. Det som visas är sprintstafett damer, med Ida Ingemarsdotter och Charlotte Kalla. Från förra året i Oslo. Skid-VM 2011, tror det var i mars.

Förstår ni. Förra året.

Det är precis lika olidligt spännande idag, fast jag vet att dom vinner! Jag blev tvungen att sätta mig och titta. Hjärtat liksom rusar lite och min hjärna tänker bara åk, åk, åk! Ta i, ta i, ta i! Som om hon skulle förlora reprisloppet...

Jag älskar sport! Känslorna. Marginalerna.

Jag känner att ögonen fylls av tårar. Det är sjukt. Sjukt fantastiskt!

Farsta

Jag älskar den här dagen. Jag skrattar åt den varje år, för det påminner mig om de språkförbistringar som finns inom landet. Jag uttalar fars dag som farsta och det blir så festligt i olika meningar. Farsta som ort passar inte alls in i meningsuppbyggnaden och jag får frågande blickar.

Nu har jag lärt mig vad som förvirrar, så jag uttalar ofta fars dag precis som det kanske ska enligt rikssvenska (?) på en gång, om jag förstår att det kan uppstå förvirring.

Men jag kan inte sluta le åt det! Samma visa varje år. En glad dag helt enkelt.

Något är väl ändå fel med blommorna, eller?

Uppifrån är dom ju helt okej, men framifrån? Det börjar likna två tallar. Ska dom inte vara ganska platta, som alla andra kålblommor, eller vad gruppen dom nu tillhör kan tänkas heta?

Varför inte?

Kladdkaka till frukost på grund av förstörd natt. Det är väl inte mer än rätt?

Värsta natten på hundra år!

Kl 23.03 drog jag upp täcket strax över hakspetsen. Precis som det ska vara. Inte för högt upp, inte för långt ner.

Somnar. En stund. Oklart hur länge, men jag tror att klockan är kring 5. Hostar. Hostar, hostar, hostar. Torrhostar. Tillslut får jag panik för jag vill inte väcka maken som sovit lite lite senaste veckan. Men han skruvar sig hela tiden så jag anar att det är för sent. Mellan mina attacker låter karln dessutom som en motorbåt, vilket gör det lite svårare för mig att lyckas somna. Men jag låter honom leva om.

Vänder och vrider på mig, suckar, hostar och vänder på mig tusen gånger till. Abdikerar och kliver upp. Går på toan. Dricker vatten. Borstar tänderna igen. Upptäcker att klockan är strax efter 03.00! Då vet jag inte om jag ska bli glad över att jag kan sova minst sex timmar till eller ledsen för att jag knappt sovit något alls.

Gör nya tappra försök att somna om. Ger upp och tar med mig täcke, kudde och mobil till soffan som turligt nog är tillräckligt lång för att min kropp ska få plats i den. Checkar in på soffan 03.38. Hostar. Hostar mig blå tror jag. Men det är mörkt, så jag ser inte vilken nyans jag intagit.

Lyckas somna! Vaknar, hostar. Lyckas somna! Vaknar av att maken kliver upp (??!?) och det visar sig att han ska dricka vatten. Börjar hosta igen. Somnar om. Hostar till och vaknar några vändor. Klockan 06.44 ger jag upp! Då börjar jag surfa planlöst på telefonen. Ingen har bloggat sedan jag lade mig. Konstigt nog.

Läser att Arne Hägerfors drabbats av en hjärtinfarkt! Klarvaken. Det är Aftonbladets största Extra-rubrik. I September drabbades han av den...

Sen googlar jag hostmediciner, för den där Mollipect som jag fått utskriven hjälper ju inte ett skvatt på natten! Imorgon traskar jag till närakuten för att få mig en flaska Cocillana till kvällsfika. Så det så!

Och jag har i alla fall inte ont i halsen längre.

/Hon som är schuukt värd sin brunch kl 11.30!

11-11-11

Jag kan ju inte vara mycket sämre än några andra i bloggvärlden. Det är ju ett speciellt datum också, det kan man inte säga något om. Så det är väl bäst att även jag kommenterar det innan klockan slår midnatt. Jag tog minsann en skärmdump av datumet och tiden precis när klockan slog 11:11:11. Anledningen till att jag gjorde det var för att jag tittade på klockan 11:10 och tänkte Äsch, jag gör't. Töntigt, men jag gör't. Sen gjorde jag det.

Man hinner exempelvis se Sophia Grace och Rosie när man är sjuk

När man är hemma från jobbet hinner man se mycket på TV och mycket på internet. Så länge man kan hålla ögonen öppna. Ellen Degeneres gillar jag, men glömmer bort att hon finns. Men en av dagarna när jag var hemma från jobbet var det Ellen på TV och då fick hon besök av Sophia Grace och Rosie. Världens sötaste 5 och 8-åringar. Det är verkligen värt de 9 minuter klippet tar att se! Jag grät av skratt och gjorde det när jag visade det för maken också. De sjunger en av sina idolers låtar, eller en av dom. Den andra är lite mer av en side kick. En mycket söt sådan.

När de sedan får träffa sin stora Idol Nicki Minaj så händer det mer grejer och det kan ni se här:

Och. Eftersom ni tjatat på mig, så...

Jag köpte mig en godispåse när jag var på väg hem från Vårdcentralen. Ni tjatade ju på mig.

Bästa medicinering

Enligt doktorn:

Enligt mig:

Vågar man?

Funderar på att ta en dusch. Men då kanske man blir människa igen och det innebär så mycket ansvar. Vågar man?

Bekräftat det jag redan visste

Honung är hemskt. Det smakar inte bra någonstans. Möjligtvis i någon sås eller något, men inte i te, inte i något man ska dricka. Det är dåligt. Om jag någonsin glömmer bort det igen hoppas jag att jag går tillbaka till det här inlägget och läser det noggrannt.

Trots mina 32 år och flera dagars nekande till min mammas försök att få mig att dricka varma saker med honung så kapitulerade jag. Jag gjorde te med honung. Guud så snuskigt!

Det var bara det.

Det sämsta

Under de här dagarna då jag är hängig är det värsta att jag inte får äta godis. Så känns det.

Med facit i hand

I helgen tyckte jag att planer är till för att skrotas, eftersom jag inte orkade göra alla saker jag planerat. Med facit i hand så var det nog en förkylning med feber som låg där bak och grodde. Hon som 27:e oktober skrev att hon aldrig blev sjuk drabbades av ont i halsen från den yttre rymden kl 04.00 på morgonen.

Sov just ingenting efter det och kl 07.00 pallrade jag mig upp för att åka på kurs. Höll mig vaken på kursen och åkte till jobbet efter lunch. Men där tog det stopp helt. Maken tyckte att det borde ha tagit stopp kl 07.00, men jag fungerar inte så. Packade ihop datorn och tänkte att jag kunde jobba vidare hemma, trots att jag inte kunde behålla en tanke längre än 10 sekunder. Max.

Tågresan hem var hemsk. Jag var tvungen att ringa mamma för att göra något, annars skulle jag ha börjat gråta där på dåget. Det går inte att förklara hur jag kände, jag ville bara hem, hem, hem. Väl hemma hade jag frossa utan dess like. 35,4 i feber (!). Efter några timmar var den uppe i 38.8.

Idag sitter jag upp (!) och ska strax kolla jobbmailen. Jag har verkligen inte tid att vara sjuk, men jag försöker tänka att jag inte ska stressa iväg till jobbet så att det blir tusen gånger värre nästa vecka. För det är nästa vecka som jag verkligen måste vara på kontoret. Då är det jobb i dagarna 7, varav tre av dom är dygnet runt.

Jag kan inte sluta tänka på min kollega som sitter och hostar i landskapet. Han ska få arga ögat på riktigt när jag kommer tillbaka. Skulle inte förvåna mig om det är hans fel att det blev så här.

Planer är till för att skrotas!

Jag hade högt flygande planer för helgen. Lite allt möjligt högt och lågt. Fota och lägga ut saker på Tradera, röja lite i kontoret, städa, gå till återvinningen, köpa en slang till badrummet, tvätta, kanske baka, ta det lugnt, läsa en bok, gå till Skogskyrkogården...

Men jag kände att jag inte orkade. Så det blev inget med det. Åkte till svärföräldrarna på middag, drack kaffe på Bromma Blocks, tog en fika här i Årsta, läste i en bok.

Skönt. Men jag skulle vilja ha en dag till den här helgen.

Strejk i bloggvärlden?

Två donnor som jag har klurat ut att de känner varandra har inte skrivit något under nästan hela veckan. Men nu har den ena i alla fall klämt ur sig ett par inlägg! Den andra är fortfarande tyst... Jag försöker att acceptera att även andra kan tappa inspiration och motivation ibland, men jag gillar't inte!

De jag skriver om är Linda och Fiaelia. Fiaelia är den som fortfarande är tyst, sorgligt nog. Men det är alltid kul att gå tillbaka i hennes arkiv och läsa!

Power button

Jag har inte startat min dator hemmavid under hela veckan vad jag kan minnas. Det lilla bloggande som blev gjort författades på telefonen eller på jobbet.

Har helt enkelt inte orkat trycka på min On-knapp på datamaskinen. Alldeles för långa arbetsdagar och alldeles för lite energi efteråt för att orka med en sådan kraftansträngning. Men tro inte att jag missar det ni skriver. För ni finns ju i min lur också!

Äsch, en helt vanlig frukost bara

För att ha vaknat utan att ha just något frukostmaterial i kylen eller någon annanstans i köket på morgonen, så gjorde maken en brakfrukost måste jag säga!

Jag arbetar i en gympahall

När jag kom till det rum jag huserar i om dagarna på min arbetsplats var det som att gå in i en vägg av dålig luft!

Ventilationen är inte påslagen.

Men jag tror att jag tar mig igenom detta. Om inte annat kanske det löser sig eftersom jag knappt sitter på min stol numera. Hela huset är min arbetsplats eftersom jag måste springa runt och peka med hela handen åt ett gäng tekniker.

Har ni hört?

Meteorologerna i Sverige har möte kl 04.00 varje dag där man diskuterar allehanda aktuella vädersaker.

Tydligen arbetar några meteorologer hela natten och sedan ringer de andra in där vid kl 04.00.

I veckan har man funderat och diskuterat huruvida dimman kommer att spricka upp eller inte.

Utan att förringa deras arbete så känns det som ett lagom lättsamt ämne att diskutera den tiden på dygnet. Hellre det än att spå hur det skulle gå med det där askmolnet härom året.

Det ni! Kände ni till det?

Fiskutställning

Ungefär som katt- eller hundutställning. Fast akvariefiskar. Det pågår i Malmö i helgen.

TUR att det finns något för alla!

Hur svårt ska det vara??

Om man är nyss fyllda 40 år, har varit rejält förkyld i två veckor och har hostan från helvetet, ska det då vara så svårt att hosta i armvecket?

Måste man ta sats från tårna och hosta rätt ut i landskapet på jobbet? Alla kanske inte vill få förkylningen som aldrig ger upp.

Så det så!

Ur fas redan.

Klockan är 6.18 och dagen är redan ur fas. Rutinerna blev sönderryckta direkt vid uppvaknandet.

Jag gillar't inte. Inte!

Jobba, jobba, jo-o-bba!

Det var länge sedan jag jobbade som jag gör nu. Det är ganska skönt med sådana här riktiga genomkörare, för jag blir lite mer effektiv än när jag inte har så mycket att göra.

Problemet är bara att det ofta blir annat som blir lidande. Typ resten av livet. Som tur är är maken också otroligt uppslukad av sitt jobb. Vi går ut ur varsin dimma kring vecka 46 ungefär.

Ungefär i samma veva blir jag även av med mina två halvtider och får koncentrera mig på en heltid. Can't wait!

Annars då?

Jo, jag har röjt idag. Ni vet när man städar och röjer på ett ställe och det blir närmare tjugo gånger värre på en annan plats under en tid framöver. Ungefär så länge som det tar till nästa städil faller över en.

Idag har det varit en sådan dag. Ganska skönt, men nu är jag ordentligt trött.

Diagnosen har ändrats

Jag har fått en diagnos på mitt dåliga öga. Den är inte helt fastställd, men det låter som tårsäcksinflammation. Man kan tydligen bli inflammerad lite här och där...

Obehagligt är det och nu ska jag sluta skriva om det här.

Äsch, vad gjorde jag förra året?

Jag försökte få lite perspektiv till årets väder. Är det normalt höstväder? Var det så här förra året? Då tänkte jag att man hittar alltid något i bloggen som man sedan kan knyta ihop med vädret. Man har väl gjort något speciellt och om man tänker efter vet man precis hur vädret var då. Mycket riktigt!

Jag hade inte bloggat om just vädret men det visade det sig att vi var barnvakt för precis ett år sedan! Oj, så mysigt vi hade. Världens goa'ste och gladaste barn!

Från vad jag kommer ihåg var det bra väder ute och om jag minns fel var i alla fall barnet en soltråle hela dagen. Förutom vid kvällsgröten.

iOS 5

Jag har ju en sån där iPhone som så många andra och idag tog jag mig tid att uppdatera till iOS 5. Trots säkerhetskopiering och en massa ja- och nejfrågor som besvarades blev jag av med ungefär alla mina appar!

Vad gör man då? Jo, då försökte jag minnas vilka appar man (jag, så klart!) hade. Det var ganska många, men jag kom bara på en bråkdel. Anar att jag kommer på vilka jag använder allteftersom jag försöker använda någon app och den inte finns där. Kanske bara var bra med en rensning, trots allt!?

Vårfloden #3

Det gick inte att öppna ögat innan jag hjälpte till med lite vatten och bomullstuss på morgonkvisten. Självdiagnosen säger ögoninflammation och tydligen ska man bara vänta ut den. 5 dagar eller något sånt.

Kör vatten och tvål och handsprit för att inte sprida vidare. Om det nu är ögoninflammation.

Volvo

Volvo betyder ju jag rullar. Men alltså, idag rullade inte vår Volvo många meter. Men då fick vi hjälp av kompis med en rullande Volvo och vips rullade även vi igen. Färden för att ladda batteriet gick till McD Tumba där maken fick sig en liten cheese med bacon, sedan åkte vi hem igen.

Vårfloden #2

Alltså det där ögat. Det verkar likna en ögoninflammation det där. Vi ser väl om jag får upp ögonlocket imorgon eller om det har varat igen helt.

Typiskt. Jag som inte ville få ögoninflammation.

PS

Det rinner fortfarande ur höger öga...

/Uttorkad_79


(Nu är det lördag och det regnar fortfarande ur ögat. Jag förstår ingenting? Det kommer i skov. Men det är ganska täta skov. Det är inga känslor inblandade alls. Det bara kommer. Otroligt störande.)

Vårfloden redan?

Kan man täppa till tårkanalen p något vis tror ni? Tuggummi? Kanske inte Menthol eller Eucalyptus, då finns det nog risk mor motsatt verkan.

Det rinner något alldeles ohämmat från mitt högra öga.

Dagens fråga

Vad är värst?

Osaltad havregrynsgröt eller översaltad havregrynsgröt.

Rätt duktig ändå

När man tagit sig igenom en bunt med OCR-nummer innan den sista på månaden. Då känner jag mig rätt nöjd. Jag har också effektiviserat allt en smula genom att ha så många elektroniska fakturor som möjligt. Mycket praktiskt!

Jag gillar inte autogiro, då känns det som att jag tappar lite av kontrollen, men e-fakturor, det är grejer det!

Vinterkräksjukan nästa, eller?

Jag har kommit på värsta smittohärden! Den där plattan där man placerar sitt SL-kort minst två gånger per dag.

Jag tar aldrig i ledstänger och jag öppnar svängdörrar med armbågarna. Men HUR ska jag göra med SL-kortet? Be om hjälp?

Nu låter jag hypokondrisk. Det är jag inte. Verkligen inte överrenlig på något sätt. Tror det är rätt bra med lite bakterier på sig. Så att man blir härdad. Jag är (peppar! peppar!) aldrig sjuk heller.

Just vinterkräksjukan vore det trist att bli drabbad av också.

Lystring!

En Unix:are på jobbet sade idag "Vad snygg du är idag!" En Unix:are! Var är världen på väg? Antingen är han ingen riktig Unix:are, eller då borde vi hitta ett skyddsrum någonstans.

Bäste konsument

I helgen köpte jag en skön polotröja. Mjuk och skön. Inte för kort på längden och inte för kort i ärmen.

Dock ett problem. Jag känner mig lätt strypt hela tiden och om jag lutar fram huvudet får jag en tjusig dubbelhaka!

Ni har väl inte glömt bort?

Det är hög tid att köpa rosa band och andra rosa saker där pengarna går till bröstcancerforskning!

En god idé som tål att ruckas på

I söndags bestämde jag och maken att vi skulle sluta med godis (personligen tänker jag till jul). Det har liksom eskalerat lite väl på slutet det där godisätandet.

Dessvärre tog inte godiset från söndagen slut. Så det ligger alltså här i en skål. Eller inte allt, det har minskat faktiskt. Jag tänkte nämligen att jag visst fick äta dom där godisarna, med argumentet att maken åkte till London och då måste ju jag få någon typ av kompensation.

Vädret som var i helgen!

Vissa dagar

Ibland vill jag gå till jobbet och känna att jag klarar av allt. Ibland vill jag ha en sådan månad. En tid då man bara levererar. Man kan allt redan. Nu har det varit ett halvår i motvind. Det är roligt när man lär sig något, men just nu har jag inte tid att lära mig. Jag vill bara få saker att fungera. Det finns ingen tid för lärdom.

Så just idag skulle jag vilja agera städerska. Bara köra runt med moppen och leverera.

Idag träffade jag honom

Den stereotypa jag-bor-själv-och-är-50+år-utan-lust-(och-säkert-kunskap-om)-att-laga-mat-mannen.

Han handlade mat på ICA. Storpack färdiga köttbullar, två ringar med falukorv, massor av färdig pizza (dom sålde 3 för x kr!), folköl och cola.

Det var härligt att se!

Sova, sova, säng, säng, säng

Med tanke på nattens händelse så ska jag verkligen sova nu!

5 kr

Idag besökte jag och min syster ett köpcentrum, där det finns toaletter som man så klart kan besöka. Det gjorde vi innan hemgång. Det kostade 5 kr och det var rent och rätt fräscht.

Men så jobbade även den värsta toalettgestapokvinnan där. Det fanns väldigt tydliga regler i det utrymmet, om än oskrivna. Kvinnan rörde inte en min, men det var ändå tydligt vad hon ville och inte ville. När man lämnat sitt bås var hon sjukt snabb in och rengjorde.

För ynka 5 kr blev man nästan torkad på köpet.

Om alla tog sitt arbete på detta allvar skulle Sverige tuffa på som värsta x2000-tåget.

Nytt avsnitt av grannfejden

Igår var vi på fest. Jag kom hem före mannen men vi lade oss nästan samtidigt. Vi hade i alla fall ett samtal där strax efter 02.00 någon gång.

Jag vaknar kring 04-ish och tycker att jag hör musik. Vänder på mig och örat på andra sidan huvudet upplyser hjärnan om att någon spelar verkligen musik. Det är även då hjärnan uppfattar ljuden och reagerar på dem. Det är jättehög musik. Så där högt så man undrar om det är systern i rummet bredvid som gått upp och startat en egen fest.

Kl 05.58 går jag på toan. Pratar lite med mannen bredvid mig om att det är svårt att sova. Han tar sats att gå dit och knacka på, men jag är för feg en sådan sak. Så jag bad honom låta bli. Jag hade ändå listat ut att grannpartajjet borde vara slut snart. Man bytte låt alldeles för ofta. Så där som det blir innan allt spårar ut. Och jag hade rätt i den frågan, för visst slutade festen strax där efter! Jag skulle säga 06.18 utan att ha tittat på klockan.

Det var många gånger som jag tänkte att jag skulle anmäla grannen och ställa upp i grannfejden. Men det får gå för den här gången. Det är inte så ofta det är fest i den där lägenheten... Eller, det är jag som är för feg för att säga till ändå.

Fördelen med Happy Socks

Det är lättare att sortera strumporna.

Bara en till...

Min favoritfisk.

Lite mer Italian art.

*Ni ser vem som styr hästen med grishuvudet, va?

Ovanligt mycket på slutet

Jag tycker att det nästan bara varit misär i nyheterna på slutet. Otroligt mycket mord. Årsdagar av gamla mord som är ouppklarade. Bara misär. Mitt i allt detta är det ändå ett mord som känns okej. Khadaffis.

Samtidigt tycker jag att det är lite synd att han inte ställs inför rätta. Det hade varit mer rätt åt en man av hans kaliber.

Jag är en grottnänniska vad det verkar

Då kanske ni får en inre bild som visar mig klädd i en djurhud, med en träpåk som accessoar?

Men så är det inte. Jag är högst modern. Den här grottmänniskan har nämligen pannlampa! Problemet är bara att pannlampan är min sänglampa.

Måste åtgärdas.

I Venedig

Italien bjöd på många många väggmålningar. Väggmålningar är väl att försköna verkligheten en smula. För det såg mest ut som klotter faktiskt.

Mmmm...Milano

Makens lyckodag idag! Han fick obegränsat med Nutella på mackorna och 1.75 chokladcroissant till frukost. (Sin egen och min 0.75:a). Nu ska vi ut och upptäcka saker, men mest vill vi bara ha det lugnt och skönt!

Jag kan flyga, jag är inte rädd...

Nu drar vi. Det känns fint! Jag tror att vi båda behöver lite sömn och möjlighet till att re-la-la-laxa.

Lyxproblem, jag vet!

Här är det väl ungefär 4 grader varmt på dagarna. Det gör det svårt att packa för ca 17 grader.

Imorgon åker vi till Italien och mentalt åkte jag för länge sedan.

Men den där evinnerliga packningen...

Maten hos oss

Vi provar matkasse igen. Vi testade konceptet strax innan jul förra året. Då körde vi ICAs Matkasse och var grymt nöjda. Problemet med ICAs kasse är att vi måste hämta den själv i butiken och butiken är en bra bit bort. Logistiken blev lite för jobbig, speciellt med tanke på att det är Stockholmstrafik vi pratar om...

Nu provar vi Linas och det första receptet jag provade var väldigt bra. Supergod soppa! Postar receptet vid tillfälle.

Anledningen till att vi som är så kallade DINKs (Double Income No Kids) kör kassekonceptet, men egentligen borde ha alla möjligheter i världen att laga vad vi vill när vi vill, är att ingen av oss orkar tänka ut mat. Det är helt stopp i huvudet! Det här konceptet är perfekt. Vi kör tre dagar i veckan, varannan vecka. Får se om vi kör varje vecka framöver.

Nya Fredagar

Det har blivit min nya jobba-över-dag. Det är då alla andra går hem tidigt och det blir lugn och ro på eftermiddagen. Har man tillräckligt med energi så kan man få riktigt mycket gjort just bara för att alla andra har gått hem.

Jag strejkar inte

Jag förväller svamp!

Vi gör't igen. Med risk för att hamna på bild.

Det står en etta...

Men allvarligt? Oktober redan?! Och jag sitter i t-shirt utomhus och tycker dessutom att det är hiskeligt varmt.

Brittsommar när det är som bäst!

Annie Lööf

När hon får en fråga svarar hon politiskt korrekt även med tonfallet. Jag lovar att man skulle kunna finta henne med en fråga om hennes skostorlek mitt i allt politiskt och hon skulle svara precis så stelt, inövat och korrekt som alla andra frågor besvaras.

Men det värsta med den nya regeringstrion är att alla är från Småland. Det är Sveriges absolut fulaste dialekt om du frågar mig. Men vi får väl stå ut med det antar jag.

Det trodde jag aldrig att jag skulle säga högt

Jag längtar till julen. Advent.

Nu är det mörkt ute när man vaknar och det är verkligen tråkigt. Man måste tända lampor för att ta se att man gör rätt frukost och väljer rätt kläder.

Då är det ju faktiskt närmare hundra gånger roligare om man får tända adventsstjärnan och adventsljusstaken, om man ändå måste tända något. Tänker jag.

Jag är på stan

Utan plånbok!

Jag känner mig naken. Fattig. Vilsen!

Efter soppan...

då hade jag tänkt att ta tag i kroppen. Tvätta hår, tvätta kropp, raka här och raka där. Benen har inte rakats sedan...semestern? Det ser i alla fall ut att vara väldigt länge sedan när jag tittar efter.

Foten hade jag tänkt att fila också. Men allvarligt talat så orkar jag inte. Jag skjuter på det en vecka till eller nåt. Inte hårtvätten, men den kan jag ta imorgonbitti. Annars värnar jag gärna om min morgonsömn och duschar på kvällen.

Men idag beslutar jag mig för att göra tvärt om. Det är mycket som är tvärt om idag. Jag har även ätit chips och druckit cola. En tisdag!? Aja.

Ska jag? Ska jag inte? Ska jag...

Igår när jag lagt mig i sängen så kapade jag makens telefon och spelade Wordfeud. Ingen har väl missat vad det är? Hur som haver så hade jag världens bästa flyt, fick lägga ut alla brickor två gånger i rad! Då blir ju jag som vägrat att ladda ner Wordfeud sugen på att gå emot min tidigare vilja.

Ikväll kan jag inte kapa makens telefon. Den är på stan. Vad gör jag då? Ska jag ladda ner, eller inte?

Går och gör lite soppa så länge.