måndag 30 januari 2012

Ful och ur funktion

Idag är en fuldag.

Ful i håret. Värre än någonsin. Både vad gäller textur, längder, färger och volym.

Tråkiga kläder. Luddig tröja i magpartiet efter en incident med blixtlåset på jackan och den utputande kulan.

Fula tarmar. Dom är ur funktion.

Ful, ful, fult.

Då vet ni.


söndag 29 januari 2012

Det här med att känna efter

I helgen har vi haft besök av en kompis. Vi har dock inte hängt dygnet runt, utan lite mer sporadiskt sedan konserten i Torsdags.

I natt har jag dock umgåtts med besöket på ofrivillig basis. Genom att hålla mig vaken och lyssna på när han kräks. I omgångar. Det spelade ingen större roll hur hårt jag höll för öronen, ljudet åkte igenom.

Idag när vi skulle äta frukost lyckades han dock peta ner ett par hårdbrödmackor med minimalt med pålägg och en kopp te. Vilket kanske tyder på att han inte hade värsta sortens magsjuka..? Jag har sanerat toaletten efter hans hemgång och jag tvättar hans sängkläder och badlakan idag i varma grader. Jag vill inte drabbas av åkomman. Det är det värsta som finns -magsjuka.

Däremot kan jag inte sluta att känna efter om jag inte mår lite dåligt och jag känner att jag inte mår tip top. Jag mår illa. Men samtidigt är jag lite hungrig och äter en macka här och lite godis där och älggryta hos svärmor utan problem. Men sen börjar jag tänka och helt plötsligt känner jag att jag inte mår så bra.

Förvånar mig inte om jag åker dit på skiten i natt. Men om man kan trösta sig med något så är det att det i alla fall är många gånger bättre att åka på skiten hemma hos sig själv än hos någon man besöker. För det är inte skoj. Det har jag gjort och det vill jag inte vara med om igen. Någonsin. Men helst av allt skulle jag inte vilja ha magsjuka någonsin igen heller. Om jag fick välja.

Jag måste helt enkelt sluta att känna efter. Antar jag. För det blir inte bättre av det. Det kan jag lova.

Optimering

Och var finns alla optimeringssajter på nätet?? Om jag bara vill skriva in mitt eget data, säg hur jag bor, var jag bor, vad jag gör om dagarna eller planerar att göra om dagarna eller bara har för hobby. Kanske lön och några andra parametrar som jag just nu inte vet vilka de är, men som är av värde när sajten ska ta fram tre alternativ på barnvagnar åt mig. Eller fem, om jag vill ha fem alternativ.

Var är dom sajterna? Kan någon bara bygga en sån kanske? För allehanda behov.

Tröttsamt

Ge mig en hormonrubbning som får mig att ta snabba beslut. Nu, tack! Dock endast temporärt, för det känns skönt att ha en jämn och fin hormonbalans faktiskt. Men just nu skulle jag behöva några timmar av hormonrubbningar. Jag orkar inte med att tänka mer på det här med barnvagn. Orkar inte!

Varför födde jag inte barn på 70-talet då valet kunde falla mellan Brio eller Emmaljunga och på sin höjd kunde man välja små eller stora hjul. Ja, färg också, antar jag. Så enkelt det vore.

Men nej, det här är värre än när vi köpte bil. Jag känner mig inte så omständig som person, men jag orkar liksom inte ta tag i det på riktigt. Jag kan heller inte bara slå till. Det finns för mycket åsikert på internet och för mycket åsikter runt omkring mig i denna fråga. Jag ger snart upp. Mycket snart.

Karln får åka iväg och köpa en bara. Men då kan det hända att han väljer fel i och för sig. Kanske fel färg också.

Nu ska jag tänka på något annat.

torsdag 26 januari 2012

Mer kultur

Det är liksom ett sjukt kulturår i år. I alla fall första halvan. Andra halvan kanske blir lite mindre kulturell med tanke på att vi måste ta hänsyn till fler personer i familjen. Men jag tror att första halvan av 2012 innehåller mer kultur än hela 2011 och nästan 2010 och 2011 ihop. Hittills har vi köpt årskort på Fotografiska och varit till Dansens Hus och upplevt Svan Sjön i ny, modern, tappning. Sjukt bra!

Ikväll blir det D'Angelo och om några veckor Årstarevyn. Vi har även Treater inbokad inom en nära framtid.

Roligt måste jag säga.

D'Angelo

Ikväll ska jag på D'Angelo här i Stockholm. Det blir förhoppningsvis ett bra återseende. Sist vi hördes var i början på 2000 och sedan bara försvann karln. Men nu sägs han vara tillbaka och då ska jag se om det är samma typ av D'Angelo eller om det är sämre eller bättre. Svårt att bli bättre än när han peakade i början på 2000, men vi ser väl!

onsdag 25 januari 2012

Rensa

Jag är helt manisk och vill rensa, rensa, rensa här hemma! Men det är lite svårt att veta var jag ska rensa. Klart att det finns att rensa, men vissa saker måste vi ju faktiskt ha kvar. Faktiskt.

Men nu har vi sålt lite saker på Tradera och det känns skönt!

Mat, mat, mat

Att tänka på mat kan verkligen få mig på dåligt humör. Att behöva tänka ut vad vi ska äta rättare sagt. Jag gillar heller inte att behöva tänka ut det på vägen hem, för impulsköpen är sällan bra och tankeverksamheten när jag är hungrig är kass.

Min man är av samma åsikt och nu har vi äntligen bokat upp oss på matkassen igen. Men den här gången ska vi prova ICAs och inte Linas.

Recenserar när vi provat ett tag. Det tar dessutom två veckor innan starten. Jag längtar!

"Stora öron och liten käft"

Så beskrev min chef mig, när vi skissade på en lämplig konsult som kan ta över mitt arbete när jag är ledig.

Han har en poäng, min chef.

lördag 21 januari 2012

Något av det bästa

Att få lägga sig i nytvättade sängkläder. Det är verkligen en ynnest!



Premiär för 2012

Den smakade precis som en semla smakade förra året. God, men för mycket. För mycket grädde och absolut för mycket mandelmassa. Så är det alltid. Men alla konditorier har inte små semlor som jag förespråkar, så då får man ta det som finns och jag tycker att det var en vinstlott ändå. Man äter ju så mycket man vill helt enkelt!

torsdag 19 januari 2012

Uhhmm

Jag vet inte vad jag ska säga. Så jag säger inget, jag bara länkar till det absolut konstigaste jag någonsin läst.

onsdag 18 januari 2012

På tjocken, yes I am

Växer gör jag, tillslut. Fort går det! Den vanligaste frågan jag får är Hur mår du?! Svaret på den frågan är strålande! Jag har mått bra hela vägen och det känns lite förvånande, för alla målar upp bilden om hur jobbigt det är. Jag tror mycket väl att det jobbiga hinner komma ikapp mig innan detta är över, men jag hade nog en bild av att det skulle vara rätt jobbigt från den dagen man kissat på stickan och världen började snurra och man undrade vad man gett sig in på. Även om det inte var så oväntat. Det jag upplevt hittills kan skrivas på en kort lista:
  • Tre dagar av illamående. En fredag-söndag. Jag åt potatis med smör och Salta Katten.
  • Jag har en punkt under höger bröst där det gör ont ibland, jag anade muskulär åkomma, vilket min barnmorska bekräftade vid sista träffen.
  • Jag har somnat på diverse ställen i lägenheten rätt som det varit.

Ja, det är nog allt.

Jag är kanske ovanlig, men jag är inte orolig för just något. Jag var lite osäker på om det verkligen fanns en liten liten person där inne när vi skulle till ultraljudet, just därför att jag inte har upplevt något speciellt. Men det var en liten krabat där inne och sedan dess har jag inte varit orolig för just något.

Den riktiga resan börjar ju när krabaten kommit hit. Hur gör man då? Det har jag ingen aning om. Men det löser sig precis som allt annat.

Förlossningen brukar många vara rädda för, men den känner jag att jag inte kan påverka eller ens nästan föreställa mig hur den ska kunna vara. Så jag ser ingen vits i att vara orolig över det. Jag litar dessutom på personalen som ska ta hand om mig och jag förstår att det kommer att kännas. Jag har från den dagen det blev officiellt hört närmare hundra förlossningshistorier med allt från normala till helt onormala förlossningar. Den ena värre än den andra. Man har fött barn i Turkiet i v27, fått blodtransfusion efter sina båda förlossningar, inre blödningar dagen efter en jobbig och traumatisk förlossning med planerat kejsarsnitt precis när man trodde att allt var okej, separerats från sitt barn som åkt helikopter till annan ort, det har tagit 9 (eller om det var 14) minuter från det man kom in tills barnet varit ute, någon annan tog det 45 minuter för. Det var även någon som tyckte att sparkarna avtog och fick hjälp på en gång att kolla upp det, vilket resulterade i att hon sattes igång nästan där och då. Allt har alltså hänt! Så allt kan även hända oss.

Ganska opedagogiskt att berätta allt detta för någon som är gravid, om man inte bett om att få höra de andras historier. Men som sagt, jag är inte orolig. Inte ännu i alla fall. Jag orkar inte gå och oroa mig för saker som kan hända. Det tar bara kraft och energi. Så det kanske var bra att det var just jag som fått höra alla dessa historier? Jag har även en liten överenskommelse med mig själv att inte googla för mycket, de svar man får är sällan bra. Man vet heller inte vilka förutsättningar personen som svarat haft. Det är ju ungefär ingen som berättar om tidigare sjukdomsbilder, genuppsättningar och fysisk form. Så jag kontaktar min barnmorska och tänker sunt förnuft i många frågor.

Min barnmorska kommenterade det bra sist vi sågs. Du verkar ha bestämt dig för att det ska vara en bra graviditet och då blir nog också så!

Det återstår att se. Men jag känner mig tip top så här långt. Kanske inte om jag står länge i köket, då gör det ont i ryggen. Men det gjorde det säkert innan också. Jag har ju inte tränat på ett tag...

måndag 16 januari 2012

Hårfas

Jag är inne i en ond fas när det gäller håret. Jag kan inte bestämma mig. Bara fixa slingor och låta det växa, eller klippa lite (mycket!). Det går liksom inte att förklara hur jobbigt jag tycker att det är. Och när jag väl har bestämt mig måste jag ju hitta ett ställe att gå till och klippa mig hos. Om jag nu ska klippa mig. Så är jag där igen. Ska jag, eller inte? Om jag kommer fram till att det ska vara långt, då blir det antagligen mest bara hästsvans, precis som idag. Det är ju så tråkigt att man kolavippar.

Jag gillar inte världsliga problem.

fredag 13 januari 2012

Visst är det väl lite humor ändå?

Ett av elitseriens bästa lag, eller förresten, ett av Sveriges, eller till och med världens bästa lag, har en spelare som heter Pöck.

Lite humor är det allt!


torsdag 12 januari 2012

Progressivt

Jag var till optikern idag och såg hur pengarna försvann från kontot innan jag ens klivit över tröskeln.

Men optikern, som jag är grymt nöjd med, tyckte sig inte se någon större skillnad i synen jämfört med den styrka jag har idag. Inte tillräckligt för att byta glasögon iaf. HURRA!!!

Tog upp frågan om progressiva linser när jag betalade undersökningen, vilket slutade med ett par linser på prov. Dom har funkat rätt bra ikväll. Roligt! Det är inget jag kommer att använda ofta, men kanske får jag shoppa några linser ändå.

Det är en ny värld!


tisdag 10 januari 2012

Igår, då jag fyllde år

Skönsång och frukost på säng. Tillsammans med kärlek, paket och matchande paketsnören!

Trööött!

Vi fick en bra julklapp. Ticnet presentbiljett. Superbra present med potential!

På lördag hade jag tänkt att gå på hockey på Hovet och igår försökte jag köpa biljetterna på nätet. Hittade fyra fina platser och valde betalningsalternativ och hur jag ville hämta dom. Det visade sig att det alternativ jag valde först, där kunde man inte betala med presentkort. Klantigt tänkte jag. Så då ville jag byta betalningsalternativ och var jag skulle hämta biljetterna. Då valde jag att trycka bakåt. Det får man inte på Ticnet. Man måste avbryta alltihop! Sedan får man vänta någon minut på att platserna man för en liten stund halvbokat släpps igen!

Jag avbröt alltihop igår när jag förstod varför sidan betedde sig märkligt.

För att göra historien kort så gick det inte att betala med prentbiljetten om man inte valde att hämta biljetten hos ett Ticnetombud. Inga problem tänkte jag! Men som betalningsalternativ kunde man inte betala med presentbiljetten. Då blev jag konfys och tänkte att jag ringer eländesbolaget med den sämsta hemsidan (det har jag tyckt i många år!). Dom hade så klart stängt och det kan jag inte säga så mycket om. Ringde istället idag under deras öppettider och väntade tålmodigt i kö i 10 minuter utan sura miner och fick prata med en trevlig tjej på andra sidan.

Förklarade vilken match jag ville se och var. Hur många biljetter och att jag hade en presentbiljett och förstod det som att jag inte kunde betala med den på nätet. Det var korrekt uppfattat av mig. Det kan man inte. Dessutom sade hon att om du vill gå på just det lagets match så måste du betala direkt, man kan inte förboka och betala senare. Men jag kunde göra det via telefonen med henne. Så jag tänkte att jag kör på den linjen. Lätt som en plätt liksom. Tills hon började krångla till det. Jag skulle skicka presentbiljetten till Ticnet tillsammans med en lapp där jag spec:ade bokningsnummer och mitt kontonummer hos Ticnet (jag tror att det var det kontonumret hon ville ha). Alternativet till att skicka snigelpost till företaget från stenåldern var att besöka ett Ticnetombud, men inte vilket som helst om jag förstod det rätt, för att köpa biljetten där. Utan möjlighet att kunna förboka. Man måste boka och betala vid samma tillfälle.

Men hallå? Är det inte lite stenålder bakom den affärsidén? Varför sälja presentkort om man inte kan använda dom som betalning på nätet? Modernt med presentkort med helt omodern betallösning.

Inte nog med att det där är bökigt med presentbiljetter och krångliga hemsidor. För något år sedan skulle jag ge bort musikalbiljetter i julklapp. Musikalen skulle inte utspela sig i Stockholm och inte i närheten av Stockholm. Jag skulle inte till den stad där musikalen skulle spelas förrän långt senare. Jag kunde inte betala biljetterna på nätet och få dem som e-biljetter. Utan de skulle betalas och hämtas ut på det lokala Folkets Hus. Prata om att göra saker omständiga. TUR att jag kände människor som kunde hjälpa till.

Jag tycker att Ticnet är mycket märkligt. Dels fungerar deras hemsida/butik si så där. Att man inte kan backa känns som ett plattfall. Den fungerar halvknackigt i Mozilla, Explorer verkar vara det man ska använda för att det ska fungera bra. Sen det här med betalning och e-biljetter och flexibilitet som man ändå blivit van så här under 2000-talet är olika från gång till gång och befinner du dig inte i en storstad så kan det hända att Ticnetombudet lyser med sin frånvaro, vilket kan försämra chanserna att få tag i en biljett avsevärt.

Min tolkning är att evenemangskaparna köper en tjänst från Ticnet, där Ticnet blir mer eller mindre en portal med massor av evenemang. Jag tycker att portalen är lite knackig och gammaldags. Evenemangsskaparna borde alltid bli erbjudna en lösning där e-biljett är obligatoriskt. Det kan inte vara svårt att fixa idag, tycker jag. Säljer man presentkort måste man ha en betallösning på hemsidan som gör att man kan betala med presentkortet. Annars tycker jag att idén faller lite platt faktiskt. Men det kan ju vara en sådan sak som man tjänar pengar på. Det blir så krångligt för människor att handla att de tillslut glömmer bort att använda sina presentkort och helt plötsligt har Ticnet gått plus på lättförtjänta pengar.

Nu hoppas jag att tickster.se kommer igång snart och tar över världen. Deras tjänst har jag använt ett par gånger och hejba' så smidigt! Nej, jag är inte betald eller mutad på något sätt för att säga det. Jag vet inte vilka dom är eller vad dom gör på sin fritid. Men jag vet att deras lösning har varit väldigt bra so far!

Kanske ska kolla om Ticnet har någon tjänst ledig också, som jag kan söka och försöka påverka dom till en bättre lösning av biljettproblematiken jag upplever!



P.S. Ironiskt nog fick jag precis svara på en webenkät på Ticnets websida. Det var roligt!

söndag 8 januari 2012

Bloggsverige är i utlandet. Jag då?

Det är många storbloggare som är ute i världen och ser sig om just nu. På soliga ställen. Jag vill också! Elaine är i Brasilien, Sofi i Mexiko och Ebba har varit i New York och nu på något soligt ställe.

För två år sedan hade jag nedräkning till Thailand med maken. För ett år sedan satt jag med tankar om att åka någonstans igen och den gången blev det med min syster. I mars.

I år då? Kanske kan ta mig till Göteborg iaf?

Vad hände?

Jag känner mig inte på jättebra humör idag. Tyvärr. Mina svärföräldrar kommer hit och då är det roligare om humöret är lite bättre. Lättare att umgås i alla fall. Jag tror det beror på att jag inte sov bra i natt. Jag blev nämligen skjuten, eller jagad. Skjuten blev jag aldrig. Hela natten har jag blivit jagad.

Sen skulle jag baka rulltårta och nu har jag bakat tre stycken och slängt allihop. Helst hade jag sylat dom hårt på någon random person som passerat köksfönstret. Sjukt arg! Skrev ett sms till pappa:

"Hälsa mamma att jag bakat tre rulltårtor och jag ska ALDRIG MER I MITT LIV baka en rulltårta igen eftersom dom finns att köpa. Jag vill heller inte prata om det. Punkt."

Hur svårt ska det vara? Igår jäste den så fint i ugnen, men då hade kakaot klumpat ihop sig i små, små klumpar. Tänk snabbkaffestorlek på klumparna. Så den var blek med prickar. Såg sjukt trist ut. Den första som jag gjorde idag jäste inte, men blev jämnbrun. Samma visa med den tredje. Då var jag så arg att jag hade kunnat skrika högt. Riktigt högt och väldigt länge. Men min mamma har lärt mig att inte skrika, så jag höll igen och började borsta tänderna med stängda ögon istället.

lördag 7 januari 2012

Ett sent tips

I onsdags var vi på onsdagsdejt, som sig bör. Jag ville dit innan utställningen av Nick Brandts bilder avslutades, vilket är imorgon den 8e januari. Men nu har fotografiska förlängt utställningen en dag och man kan därför se utställningen även på måndag. Den är helt fantastisk! Om ni med kort varsel har möjlighet att ta er dit. Gå! Gå, gå, gå! Ta gärna med lite kontanter också och lägg dessa i en stor bössa som finns i lokalen. Pengarna går till Nicks projekt Big Life Foundation. Denna organisation jobbar för att djuren i Afrika inte ska utrotas utan helt enkelt få det bättre.

Mer presenttips!

Eva Solos vattenkokare. Snygg. Den vill jag ha!

För ett år och 5 dagar sedan

När jag rensade det där linneskåpet, där även mina jeans huserar, för ett år sedan. Då påbörjade jag även ett självplågeri -att prova mig igenom min jeanshög! Breddandet av höftmåttet hade hållit på i si så där en tre år och jag bestämde mig för att hänga upp ett par av mina jeans på sovrumsdörren som motivation för att ta mig i dom igen. De jeansen som hängdes där de gick inte att knäppa. Omöjligt! Inte ens om jag drog in magen med våld (hur man nu gör det?) eller lade mig ner och försökte.

Hur har det gått under det gångna året då? Jo, bara bra. Den 10e januari köpte jag träningskort på Friskis och jag var där riktigt flitigt faktiskt! Jeansen kom jag i och knäppte under sommaren. Jag kunde knäppa dom utan problem, men de är ganska höga i midjan och en dag sittandes på jobbet hade blivit alltför plågsamt. Där skulle vi kunna prata om självplågeri!

Idag provade jag jeansen igen. Har inte gjort det sedan jag kom i dom. Jag är tillbaka på ruta ett. Jag kan inte knäppa jeansen. Men av helt andra anledningar! Men det är precis lika svårt att knäppa dom idag som det var för ett år och 5 dagar sedan. Öppningen är nästan identisk i storlek. Men den här gången känns det bra mycket roligare att inte kunna stänga gylfen faktiskt!

Det här med att rensa

Det verkar vara något som inträffar strax efter nyår varje år. Det visade sig att jag gick igenom linneskåpet förra året, den 2:a januari.

Kanske lika bra att förlägga den där rensningen direkt i början på året så att man vet att man gjort det och inte behöver ha dåligt samvete över att det inte blir gjort senare under året. Vad vet jag!

Bye bye Christmas

Det känns så skönt. Julen är borta. En adventsstjärna uppe som åker ner när jag skrivit klart det här.

Skönt! En vecka tidigare än förra året. Det är bara synd att det blir så mörkt, här har vi ju inte ens någon snö som piggar upp.

Min känsla är att flera städat bort julen tidigt i år. Kan det bero på att vi fick så lång jul? Fjärde advent var ju en vecka innan själva julhelgen tänker jag. Skit samma vad som ligger bakom det, nu är den borta och det känns fräscht!

Önskelistan

Jag närmar mig min födelsedag med stormsteg. Jag har en grej jag önskar mig och det är detta halsband. Jag vet att det har funnits på Designtorget, men jag hittar det inte på nätet. Det fanns ett kvar på Östermalm i början på november. Så chansen att det finns kvar är inte så stor...

Men då finns det här. Ett svart, tack. Av längre modell.

fredag 6 januari 2012

Om jag kunde skicka med en doft

Om jag kunde skicka med lite dofter här på bloggen, då skulle ni kanske smälla av just nu!

I köket pågår diskmaskinsvaskning och dessutom ett självrengöringsprogram på ugnen. Det där självrengöringsprogrammet har vi aldrig provat och jag försökte precis att öppna luckan för att se vad som händer där inne. Det går inte. När man kör det programmet blir luckan låst. Det doftar nåt alldeles vansinnigt här och det är tokvarmt. Fuktigt!

Passade på att stoppa alla orkidéer i diskhon så kanske dom känner sig hemma i det där tropiska klimatet som pågår där inne och börjar blomma mer än de redan gör..? Hoppas. Större risk att de dör av den dödliga odören som sprider sig i lägenheten. Det är bara 45 minuter kvar på programmet. Eh...


söndag 1 januari 2012

Imorgon, måndag

Helgen har känts lång, längre än en helg brukar kännas. Ändå känns det lite tokigt med vardag imorgon. Kontoret kommer att vara överfullt med människor igen... Jag som har varit så nöjd med att bara vara 5-7 stycken på plats. Där den 7:e inte gör något som helst väsen av sig.

Repello

Mannen fick ett spel i julklapp som vi premiärspelade idag. Supersköj! Repello. Jösses vad mycket spö han fick, karln.

Första dagen på 2012

Jag känner mig 13 kilo lättare! Vi har en ganska stor garderob i hallen, med tre skjutdörrar. Den rymmer en hel del skit faktiskt. Men även bra saker. Men även skit. Nu har skiten bytt plats mot tomma hyllor. Puts väck borta är skiten! Sågarna som legat och skräpat och alltid varit jobbiga att ta fram hänger där dom borde. Det där el-schemat som finns i alla bostäder är upphängt, skrivaren som pajjat för länge sedan ligger numera utanför garderoben i väntan på bortfraktande tillsammans med en hel del annat bråte. Jag tror att jag lyckades skrapa ihop tre soppåsar med saker som vi bara slängde. Platsrör för eldragning som inte kommer att bli av (för att den redan är gjord) bland annat. Kablarna är i plastlådor nere i källaren och även lite annat.

Renoveringsprylar som är bra men som inte används speciellt ofta, om ens någonsin igen ligger i en plastbalja av större modell och ska till förrådet. I samma balja finns även diverse kabel och tapetrullar med någon våd kvar om det skulle behövas. Med mera, med mera.

Himmel vilken bra start på året! Nu är det bara att gå rum för rum och röja tror jag.