Visar inlägg med etikett Boktips. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Boktips. Visa alla inlägg

måndag 19 december 2011

Boktips?

Den här boken vill jag köpa! Som den människa jag är som lever på 2000-talet, mitt i tekniken, i ett hem med diverse tekniska prylar från företaget Apple och ett arbete där man pratar Android vs. iPhone minst en gång i veckan (trots att ämnet är uttjatat och vi alla vet att de som står på olika sidor aldrig kommer att tycka samma sak i frågan, så fortsätter dom. Lunch ut och lunch in.), så snappade jag upp denna bok i ett skyltfönster i gamla stan i fredags. På väg till makens julfest.

Jag spatserade i regnet, ganska snabbt för att inte bli jätteblöt. Pratade med min svärfar i telefonen och helt plötsligt fastnade ordet iPad i ögonvrån och jag noterade att fönstret var fullt av barnböcker. Intressant kombo tänkte hjärnan och stannade min kropp. Jag lyckades hålla kvar mitt intresse i telefonsamtalet, även om jag ville skratta lite högt åt titeln och författarens namn i en fantastisk kombo. Dessvärre passerade jag bokaffären alldeles för sent på dygnet för att ens vara i närheten av butikens stängningstid. Så boken ligger kvar där i fönstret och jag undrar hur storyn går.

A must have, känner jag. Nu ska jag leta med ljus och lykta för att få tag i ett ex. Jag börjar med nätet!

tisdag 9 augusti 2011

Inte direkt mitt liv i den där boken.

Ja, vad säger man om en sådan här bok? Att han är galen har man redan listat ut, innan man öppnar pärmen och läser första sidorna. När man läst sista sidan och stänger boken har man läst helt sjuka saker. Men han är också rätt smart, faktiskt. Men man måste vara lite galen för att klara att att vara Bingo, antar jag.

Det var rolig läsning, men kanske inte så allmänbildande eller eftertänksam läsning där det finns en djupare tanke bakom varje levererad mening. Han levererar bara sin livshistoria, den historia han har hunnit att skapa så här långt i livet. Han är galen.


*bilden är från cdon.se

söndag 14 november 2010

Nu har jag mått dåligt i ungefär tre dagar

Vilken bok! Så otroligt skrämmande. Jag har mått dåligt sedan jag öppnade boken. Men jag har inte kunnat sluta läsa, för att få veta hur och om hon någonsin försonades med den barndom hon fick uppleva.

Toni blev utsatt för övergrepp av sin far mellan åldrarna 6-14 år. Till den dag när hon blir gravid med sin egen pappa och sanningen kommer fram. Abort erbjuds men på 50-talet är tekniken inte lika raffinerad som idag. Inte heller lika självklar som den skulle upplevas idag. De medmänniskor som fanns runt henne är inte heller som jag skulle förvänta mig att de skulle vara och agera i dagens samhälle. Det påverkar mig mest genom boken. Alla som förstår eller förstod eller tillslut visste vad hennes far gjort mot henne, men ändå beskyller henne för det hemska. Att vid 15 års ålder få höra från psykiater "Du är i alla fall tonåring, så nån sexuell lust måste du väl ha haft" när hon svarat aldrig på frågan om hon någonsin tyckte om sin fars närmande. Det måste vara något av det mest fruktansvärda man kan utsättas för när man förväntas få hjälp med sina känslor som utvecklats till en djup depression efter år av övergrepp från någon som man förväntar sig ska älska en villkorslöst.

Orkar man med sina egna känslor är den helt klart läsvärd, Vår Lilla hemlighet, av Toni Maguire. Jag förstår inte varför jag dras till böcker där huvudpersonen är verklighet och livet är så långt ifrån min egen värld.

söndag 31 oktober 2010

Äntligen är det över!

Jag har försökt att läsa denna bok i en evighet. Började i somras. Storyn är helt vansinnig! På ett mycket positivt sätt. Men boken är ju skriven på ett sådant sätt så att man jag blev galen. Jag skulle säga värdelöst.

Men nu får jag äntligen byta bok. Som jag längtat. Nu är jag lite off på läsning, eftersom jag inte hållit läsandet uppe. Men nu hoppas på förändring på den punkten snarast. För om jag inte läser ut en bok kan jag inte påbörja en ny och jag får inte shoppa fler böcker förrän jag börjar beta av högen jag redan har...



*bild från vardagar.se

lördag 14 november 2009

Varning!

Av någon anledning klickade jag hem den här boken. Men vad ni än gör -läs den INTE! Så otroligt dålig bok. Helt ointressant, fantastiskt dåligt skriven och fy bubblan så trist.

Nä. Läs inte. Tänk inte ens tanken. Utmana inte ödet.

Jag har försökt att läsa den i kanske två månader men har mest ojat mig över att den aldrig tar slut. Idag har jag klagat över att det är så fruktansvärt synd om mig som behövt läsa den där boken. Sen bestämde jag mig för att det skulle få ett slut och sen sträckläste jag halva. Utropade "SLUUT" strax efter att körslaget var slut för den här säsongen. Åh Gud så glad jag är över att den är utläst.

Men jag läste den i alla fall på svenska.

söndag 18 oktober 2009

Senaste böckerna



Båda var bra!

Jag bord inte uttala mig om böcker har jag kommit på. Det är inte min grej. Men Jonas Gardell kan skriva, det kan han. Det är så djupt tragiskt allt i den där boken. Huvva. Men lättläst och läsvärd. Helt klart.

Marilyn Manson är numera en annan människa i mina ögon. Han har blivit lite mer av ett geni och innan jag läste boken tyckte jag att personen bakom Marilyn Manson var helt galen och idiotisk. Nu efteråt tycker jag också att han är helt knasig, men på ett annat plan. Mina tankar om karln har till viss del förändrats. Men skruvad är han. Jag tycker att man ska läsa det.

tisdag 18 augusti 2009

Snälla pappa, nej

Ytterligare en bok avslutad under semestern. Snälla pappa, nej heter den. Skriven av Stuart Howarth.

I början mådde jag bara dåligt och försökte förstå hur en pappa kan vara så otroligt grym. Hur är det möjligt? Men det är helt lönlöst att försöka lösa den gåtan. Det går inte. Jag sa innan jag började läsa den att jag skulle gråta mig igenom boken. Men det har jag faktiskt inte gjort. Jag har gråtit, men inte som vid tidigare bokintag.

Jag fick frågan varför jag läser den här typen av böcker. Jag vet inte riktigt faktiskt. Jag tror att jag på något vis tycker att det är intressant att se hur en person kan ta sig ur den värsta situationen i sitt liv. Dessutom brukar den här typen av böcker ha ett positivt slut, även om man får må dåligt under tiden som man läser delar av den.

Jag rekommenderar den absolut. Lättläst och intressant.

(Om man klickar på bilden ska man komma till en bokrecensionsida)

måndag 10 augusti 2009

Sedan så har vi en till bok!

Den här har väl 80 procent av sverige redan läst. Men jag har avslutat den precis idag. Inte alls imponerad. Jag tycker att Jens Lapidus skriver på ett otroligt irriterande vis. Boken är tjock, men innehållet är si så där. Det mesta känns lite påhittat (Hans tanke kanske inte var något annat, iofs?). Inte att jag inte tror att det finns såna scenarion som har utspelats eller kommer att inträffa i verkligheten och som vi aldrig får reda på. Jag tror värre saker händer i den undre världen. Vissa beskrivna delar känner jag mig inte alls förvånade över om de händer.

Han (Jens) har inte lyckats med upplägget riktigt, tror jag. Kan inte sätta tummen på vad som känns fel. Massor av ord, men innehållet känns lite tomt. Även om det är allt annat än händelsefattigt innehåll.

Jag läste, jag ville veta slutet. Jag hade inte kunnat lägga ifrån mig boken och bara glömma den. Men som sagt. Inte imponerad precis. Det kan jag inte säga. Men läst är den och jag ska läsa nästa snart. Tar en annan emellan bara!

Sista kulan...

Grymt intressant bok! I början höll jag på att gå under för att jag tyckte att allt politiskt "prat" var så vansinnigt tråkigt. Jag ville bara få lite action. Men jag lärde mig saker genom att även genomlida inledningen (typ en tredjedel av boken eller nåt...).

Vilken kvinna! Jag har inga barn, men jag har förstått att de/ni som har det skulle göra vad som helst för era barn. Hon är inget undantag och hon är helt ofattbart otrolig. Jag förstår henne, men ändå inte. Vilket mod. Boken är lättläst, speciellt om man är intresserad av det politiska i början. Jag rekommenderar alla att läsa den. Fausta är nog en av mina nya idoler, men jag kommer aldrig att få hennes mod. Det har jag svårt att tro. Men hon bor tydligen i Umeå, om jag förstått det hela rätt!

(Klicka på bilden för att komma till en bokrecension på ett riktigt ställe)

Jehåvasjäveln

Dags för en bokrecension igen då. Jag kommer knappt ihåg vad jag läst för böcker på slutet...
Den här läste jag i början på semestern. Jehåvasjäveln, skriven av Henrik Pettersson. Kan varken rekommendera eller inte rekommendera boken. Jag tror att jag läser den med andra ögon än gemene man av olika orsaker och därför blir det svårt för mig att säga vad den ger eller om den berör. Jag ansåg att den var sjukt intressant och jag har rekommenderat den till en del av mina vänner. Visst kan man läsa den om man är intresserad, det tycker jag absolut!

Men som sagt, jag har nog en annan relation till boken än vad gemene man har. Nä, jag tillhör inte Jehovas och har aldrig gjort, jag har heller ingen släkting som tillhör dem.

Allt beskrivs på ett lätt sätt och med ett lite annorlunda upplägg. Han är duktig på att måla upp bilder och sånt gillar jag. Att jag, samtidigt som jag läser, kan tänka mig in i situationerna visuellt på ett enkelt sätt. Inte för många detaljer, men ändå beskrivande.

onsdag 10 juni 2009

Boktips

Ännu ett boktips som ni kan använda er av i diverse bokcirklar där ute i landet.

En mer känslomässig bok har jag nog inte läst. Inte på länge i alla fall. Jag har idag gråtit i lunchrummet, så jag fick lägga bort boken och koncentrera mig på maten. På pendeln hem grät jag, tills systern på alla vis ringde och jag fick lägga bort boken. Den har varit så bra att jag inte har velat lägga bort den, men jag kan inte med att förnedras bland människor, så ibland har jag tagit mitt förnuft till fånga och lagt bort den en stund.

Den här boken är den första av två böcker av Ray Kluun. En sorts kärlek. Jag råkade ju börja med den andra, som jag skrev om för några veckor sedan. Men det spelade ingen större roll faktiskt.

Läs den!

måndag 1 juni 2009

Boktips!

Som den bokmal jag önskar att jag vore, tipsar jag vidare med en ny bok. Jag läste ut den i helgen och jag har mått dåligt, funderat, mått ännu värre i ungefär en vecka. Stundvis varit riktigt förba**ad. Jag har försökt förstå. Vad jag har fått insikt om att ämnet är viktigt. 

14 år till salu heter boken. Du kommer garanterat att må illa när du läser, men det är så värt det. Någon skrev att det var årets viktigaste bok. På Bokhora kan ni läsa lite mer ingående om vad den handlar om. I stort handlar det om en 14-åring och nätprostitution.

Jag blev nog mest förvånad över vilka korkade karlar som finns mitt ibland oss. Jag börjar nästan misstänka att de män jag möter på gator och torg är en del av boken. Givetvis helt fel av mig, men jag kan inte låta bli att tänka tanken.

Läs, bara läs.

måndag 25 maj 2009

Boktips

Läs den! Jag läste i några timmar, sen var den färdigläst. Änklingen är något av de bättre böckerna jag läst på slutet. Här kan vi prata plöja. Jag ville nästan inte sova, för då fick jag ju inte läsa. Men det värsta är att jag började i fel ände, för detta är uppföljaren till en annan bok. Så nu måste jag ut på jakt!

Boktips

Jag har läst böcker under norrlandsvistelsen. Bland annat Medmänniskor av Stefan Einhorn. Jag gillade den, men i efterhand och med lite reflektioner är det faktiskt "bara" sunt förnuft. Man kanske borde läsa den med jämna mellanrum för att påminna sig om att vara en bra medmänniska!?

söndag 19 april 2009

Boktips


"Mig äger ingen" av Åsa Linderborg.



Jag säger inget mer. Läs den bara.

onsdag 29 oktober 2008

Nii-naa-ninnanna...

Ett boktips!

För ett bra tag sedan läste jag boken "Grabben i kuvösen brevid" skriven av Jonas Helgesson. Jag skrattade och grät om vart annat. Han är grym på att skriva helt enkelt. För ett tag sedan fick jag veta av min sambo att Jonas har en cp-blogg! Den måste jag självklart läsa och följa slaviskt tänkte jag, men sen har jag glömt bort det. Nu har jag äntligen kommit igång!

Ett smakprov ur hans bok som jag tycker att ALLA ska läsa, finns här.