Vilken bok! Så otroligt skrämmande. Jag har mått dåligt sedan jag öppnade boken. Men jag har inte kunnat sluta läsa, för att få veta hur och om hon någonsin försonades med den barndom hon fick uppleva.Toni blev utsatt för övergrepp av sin far mellan åldrarna 6-14 år. Till den dag när hon blir gravid med sin egen pappa och sanningen kommer fram. Abort erbjuds men på 50-talet är tekniken inte lika raffinerad som idag. Inte heller lika självklar som den skulle upplevas idag. De medmänniskor som fanns runt henne är inte heller som jag skulle förvänta mig att de skulle vara och agera i dagens samhälle. Det påverkar mig mest genom boken. Alla som förstår eller förstod eller tillslut visste vad hennes far gjort mot henne, men ändå beskyller henne för det hemska. Att vid 15 års ålder få höra från psykiater "Du är i alla fall tonåring, så nån sexuell lust måste du väl ha haft" när hon svarat aldrig på frågan om hon någonsin tyckte om sin fars närmande. Det måste vara något av det mest fruktansvärda man kan utsättas för när man förväntas få hjälp med sina känslor som utvecklats till en djup depression efter år av övergrepp från någon som man förväntar sig ska älska en villkorslöst.
Orkar man med sina egna känslor är den helt klart läsvärd, Vår Lilla hemlighet, av Toni Maguire. Jag förstår inte varför jag dras till böcker där huvudpersonen är verklighet och livet är så långt ifrån min egen värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar