Mannen är lyrisk. Mannens kompis är lyrisk. Jag är halvlyrisk... Vardagsrummet har förvandlats till en wanna-be-studio.
Jag är portad från TVn och förpassad till resterande delar av lägenheten. Jag håller mig till matbordet i vardagsrummet. Kompisen står nu och sjunger i vårt vardagsrum, som är allt annat än studioanpassat. Vi har inget på väggarna, så ljudet studsar lite lätt. Tvättmaskinen är i bakgrunden och mitt smattrande från tangentbordet blir till ett brus mitt i allt. Fantastiska förutsättningar för att lyckas producera musik med andra ord!
Men ändå lyckas kompisen låta helt magisk. Hans röst. Jag skämtar inte, han är fantastisk. Och då är de få meningar han precis låtit oss höra långt ifrån det bästa han har gjort. Antagligen har jag bara hört honom vara bättre förr!
Jag är portad från TVn och förpassad till resterande delar av lägenheten. Jag håller mig till matbordet i vardagsrummet. Kompisen står nu och sjunger i vårt vardagsrum, som är allt annat än studioanpassat. Vi har inget på väggarna, så ljudet studsar lite lätt. Tvättmaskinen är i bakgrunden och mitt smattrande från tangentbordet blir till ett brus mitt i allt. Fantastiska förutsättningar för att lyckas producera musik med andra ord!
Men ändå lyckas kompisen låta helt magisk. Hans röst. Jag skämtar inte, han är fantastisk. Och då är de få meningar han precis låtit oss höra långt ifrån det bästa han har gjort. Antagligen har jag bara hört honom vara bättre förr!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar