Den där bölden...

Bölden är borta. Varet är borta. Men sårvätskan är kvar och det verkar vara en källa utan slut. Jag går på omplåstring varannan dag på VC och får fina förband i rumpan. Högkostnadsskyddet har jag uppnåt och har numera frikort i ett år. Något positivt i det hela!

Den där omplåstringen tär på mig. Det är liksom något som ligger över mig hela tiden. Varannan dag ska jag dit. Men det är ju bra, för det kommer förhoppningsvis att hjälpa mig med läkningen. Men ändå!

Jag kan sitta hjälpligt. På hårt underlag är det bäst. Annars har jag en tjock kudde att sitta på. I soffan sitter jag med tyngden på någon av skinkorna. Det funkar. Det finns nog dom som har det värre, men nu är jag trött på mina fysiska åkommor som hauntat mig sedan maj.

Nu får det vara nog!

Det intressanta med den här åkomman är att den verkar väldigt vanlig. Det är flera personer som berättat om liknande problem eller att de i alla fall känner någon som haft samma sak. Precis likadant som med amningen. Typ alla har problem med amning, men inte pratas det om det. Jag säger då det!

Det är verkligen dags att damma av de fina fasaderna på bloggar och dyligt, så att vi inser att verkligheten finns hos oss alla.