Lite av en tradition vi har

Varje år går jag till butiken Ordning & Reda i november, tittar mig runt i butiken och liksom hummar lite för mig själv. Det börjar brusa lite lätt i huvudet och jag börjar mentalt att brottas med färgerna på alla de olika almanackor som ligger framme och börja känna mig fram.

Varje år enas jag med mig själv om att spiralrygg är ett måste. Ett absolut måste! Annars går det inte. Men sen är det färgen. Ny färg varje år är också ett måste. Jag sneglar på den som har en pärm som fungerar som plastficka, tittar på den som ser ut som fejkat ormskinn och ler åt den med tygpärm. För tygpärm funkar alltid! Men fejkskinn är ganska sofistikerat och jag är ju faktiskt 30+. Sen tänker jag att plastfickekonstruktionen är nog inget för mig ändå. Varje år, samma tänk.

När jag tror att jag har bestämt mig ringer jag pappa, som har direktkontakt med tomten. Lägger oftast fram ett antal olika förslag på vilken jag är ute efter. Första hand, andra hand och tredje hand. På julafton dyker ett paket upp och det är ganska uppenbart att det inte är pappa, förlåt jultomten, som har slagit in det.

Sedan öppnar jag paketet och får en liten bekymmersrynka i pannan, funderar ut och in om jag verkligen hade beställt just den där almanackan i julklapp. Hade jag bestämt mig för plastfickan ändå? Ja kanske? Djärvt av mig på något sätt tänker jag och höjer ögonbrynen och konstaterar att nästa år blir av hur som helst. Sen sneglar jag på min syster och hon har ingen bekymmersrynka, men ser lite lätt förvånad ut och undrar om jag hade önskat mig en sån almanacka som hon har i handen? Ja se där! Den ser mer bekant ut, det gör den! Så byter vi.

Det fina i kråksången är att pappa alltid märker paketet med ett P eller ett S, varje år för att det ska bli rätt. Men oftast blir det lite kladdigt och när det är dags för en etikett är det svårt att tyda krumeluren som är pytteliten och under snöret.

Men det slutar ju alltid lyckligt i alla fall! I år fick jag en superröd, i tyg. Han tyckte att den var finare än den i svart! Svart var alternativ ett, rött var alternativ två.