Jag och min man har aldrig varit ifrån varandra i 15 dagar sedan vi sade ja till varann. Undra hur det ska gå?
Det klart att det ska gå bra, men det blir väldigt konstigt. Att inte bara plocka upp telefonen och skicka iväg ett slentrian-sms eller ställa en fråga via ett snabbt telefonsamtal.
Men egentligen blir det nog konstigast för honom. För det är ju han som får det tomt i sängen och en vanlig vardag utan sin fru i sikte. Tur att jag skaffade Skype igår (hundra år efter alla andra) och att internet har tagit sig hela vägen till asien. Då kanske vi överlever trots allt!
Det klart att det ska gå bra, men det blir väldigt konstigt. Att inte bara plocka upp telefonen och skicka iväg ett slentrian-sms eller ställa en fråga via ett snabbt telefonsamtal.
Men egentligen blir det nog konstigast för honom. För det är ju han som får det tomt i sängen och en vanlig vardag utan sin fru i sikte. Tur att jag skaffade Skype igår (hundra år efter alla andra) och att internet har tagit sig hela vägen till asien. Då kanske vi överlever trots allt!
5 kommentarer:
Trevlig resa!
Therese: Tack!
Lätt att vara kaxig, men man blir ju så van vid att ha varandra i närheten så när man inte har det är det tomt helt enkelt!
Miriam: Jaa...
Jag fick separationsångest när min D började pendla till Stockholm, då hade vi suttit på samma kontor så länge vi varit tillsammans och bara kunnat gå och pussa varann eller säga ngt när som helst.
Som sagt, tack och lov för modern teknologi!
Skicka en kommentar