Det tål att upprepas detta fembokstäver långa ord. Rensa. Idag har här rensats en del. Bara på toan fanns det kemikalier till kroppen och billigt skräp som var tänkt att hänga runt halsen eller i mina öron, som skulle kunna räcka till hela byggnaden som jag bor i (tills imorron, sen är jag bostadslös). Detta skräp har snart landat i en stor grön sak i soprummet. Där ryms det mycket. En annan sak som rensades innan jag far söderut är min pärm med ECDL diplom. Känns smått förlegat faktiskt. VARFÖR har jag inte slängt den innan? Har jag i mitt undermedvetna tänkt att de som gästar mitt hem kanske blir avundsjuka för att jag har ett datakörkort och därför behållt pärmen med den fina texten Docendo på? Hoppas att jag inte tänkt så, för mina gäster har nog tänkt: Vilken gammal tant som hunnit ta datakörkort och vilken tönt som behåller pärmen i bokhyllan. Sen har de skrattat inombords. Men nu, när jag flyttar till den stora staden, då vill jag inte bli utskrattad. Därför valde jag att mata den stora gröna baljan med just den pärmen!
Annars så har mitt boende blivit ett hål. Inget på väggarna, färre kartonger, inga gardiner, några få saker finns ännu kvar, men bara några få...märklig känsla att sova i en lägenhet som är i princip tom. Men det ska nog också gå bra. Sista gången jag somnar i min älskade lägenhet... Fast det känns inte så vemodigt ändå. Jag har ju faktiskt ingen tulpanvägg längre utan en sjukhusvägg och det gör ju att det känns lättare att lämna stället.
Nu ska jag rensa garderoben en snabbis också! Sen ska det allra sista packas ner på något finurligt sätt innan jag imorron ska besöka måleriaffären och köpa en liter sjukhusfärg. För övrig fick jag sälja mer saker idag. Mina affärer går verkligen fint. Anlita mig som mellanhand. Det är lätt värt det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar