Angry Birds tog över mitt liv. Det har redan urartat. Jag är fast, beroende, förstörd. Idag började arbetsdagen med ett samtal med min chef där jag mer eller mindre outade mitt beroende. Man ska vara ärlig, då kanske man kan få vård??- Chefen, jag tror inte att jag kan jobba så mycket idag.
- Okej... Han höjer på ögonbrynen och tittar lite konstigt på mig.
- Ska inte du som chef fråga varför? Jag lovar att vara ärlig.
- Varför?
- Jag måste spela Angry Birds.
- Haha, jag lovar att det är ett sånt där värdelöst spel som man helt ofrivilligt fastnar i.
Undra om han förstod hur rätt han hade i att spelet är helt värdelöst dåligt men helt otroligt beroendeframkallande?
Förresten, brukar man skratta åt beroende personer?
4 kommentarer:
Nä, man brukar inte det. Men chefen förstod nog att du var på god väg eftersom du erkänner och är medveten om ditt beroende.
Miriam: Ja, så kanske det är! Men jag är inte beredd att göra något åt det ännu...
Du får försöka acceptera att det kommer ta tid.
Miriam: Jag har klarat nästan en hel helg nu!
Skicka en kommentar