21 februari klickade jag hem mina älskade röda Hasbeens och ett tyg som jag hade massor av tankar och idéer kring. Ett tag verkade det som att tyget försvann också, någonstans i logistik-kedjan. Väl på plats i lägenheten var tyget hela tiden alldeles för brett. Aldrig blev det smalare så att det passade bakom nya byrån som fick sin plats i hallen. Hur mycket jag än väntade. Tillslut fick det blir nog med väntandet och kontoret fick sig en tygbit på väggen.
Nöjd!
Nöjd!
2 kommentarer:
Schnyggt ju!
Miriam: Tack!
Skicka en kommentar