Vaknade 08.33. Gjorde allt för att somna om. Inte gick det inte! Nädå, pensionären i mig ansåg att det var dags att möta solen som fanns utanför rutan. Fortfarande skulle solen vara utanför rutan, men jag skulle befinna mig bakom en annan ruta. Kvalstren i sängen byttes ut som kvalstren i vardagsrummets soffa.
Sambon låg kvar i sängen. Jag letade upp mina progressiva glas och tog min fantastiska bok "Det infantila samhället" skriven av Carl Hamilton och lade mig i soffan. TV4's morgonnyheter fanns i bakgrunden. Det blev sport, det blev hockey. Ett alltid lika intressant ämne. Jag tappade för någon minut fokus i boken och vände huvudet mot tv:n. Lyssnade hyfsat aktivt på Daniel Alfredsson som ikväll säsongsdebuterar i globen. Han är NHL-laget Ottawas lagkapten och har befunnit sig på andra sidan pölen sedan mitten av 90-talet.
Det slog mig där och då när han stod och pratade om sina fans i ett omklädningsrum, att hans svenska inte var vacklande. Den var perfekt. Han tvekade inte, rullade inte halvamerikanskt på de svenska r:en, trevade inte efter svenska ord, bytte inte ut vissa svenska ord mot amerikanska. Inga tvivel om att den karln kunde sin svenska!
Hur kan det då komma sig att alla (med viss modifikation) tjejer som flyttar över vattendraget blir hopplöst dåliga på att prata klingande fantastiskt vacker svenska? Varför byts r:en ut mot något som ska likna de amerikanska, varför försvinner ordförrådet helt plötsligt och en vanlig svensk intervju blir genant svengelsk?
Girls -ni är corny!
Sambon låg kvar i sängen. Jag letade upp mina progressiva glas och tog min fantastiska bok "Det infantila samhället" skriven av Carl Hamilton och lade mig i soffan. TV4's morgonnyheter fanns i bakgrunden. Det blev sport, det blev hockey. Ett alltid lika intressant ämne. Jag tappade för någon minut fokus i boken och vände huvudet mot tv:n. Lyssnade hyfsat aktivt på Daniel Alfredsson som ikväll säsongsdebuterar i globen. Han är NHL-laget Ottawas lagkapten och har befunnit sig på andra sidan pölen sedan mitten av 90-talet.
Det slog mig där och då när han stod och pratade om sina fans i ett omklädningsrum, att hans svenska inte var vacklande. Den var perfekt. Han tvekade inte, rullade inte halvamerikanskt på de svenska r:en, trevade inte efter svenska ord, bytte inte ut vissa svenska ord mot amerikanska. Inga tvivel om att den karln kunde sin svenska!
Hur kan det då komma sig att alla (med viss modifikation) tjejer som flyttar över vattendraget blir hopplöst dåliga på att prata klingande fantastiskt vacker svenska? Varför byts r:en ut mot något som ska likna de amerikanska, varför försvinner ordförrådet helt plötsligt och en vanlig svensk intervju blir genant svengelsk?
Girls -ni är corny!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar