Ari Halikainen och Lomsjö Bär

Första tanken var att skjuta karln. Ari. Sen kom jag på att det inte var så snällt, det är heller ingen som skulle tjäna på det. Så det vore ju enbart dumt.

Ni som inte hänger med på vem Ari är, så är han ägare till Lomsjö Bär som haft 135 Thailändska bärplockare i Åseleskogarna i några månader. Men när det är dags att betala ut lönen då dyker inte karln upp. Nejdå. Så nu är Thailändarna påväg hem igen. Utan pengar. Utan värdighet. Dom har behandlats värre än boskap. Dom har pantsatt sitt hem och allt de äger hemma i Thailand, levt utan sin familj och frusit stjärten av sig i hopp om att hitta sjukt mycket bär i kalla Sverige och tjäna sig en rejäl hacka. Nu åker dom hem. Med massor av kilometer promenad i 90-graders vinkel i kroppen, utan ett enda öre i plånboken. Inte ens den utrotningshotade 50-öringen har de fått del av. DET ÄR SKANDAL!

Jag är så förbannat arg, så det är inte klokt. Hur kan man? Dessutom har Ari kollegor som får stå som idioter och svara på frågor, eftersom dessa personer inte gått upp i rök. Varför åker dom inte dammsuger Sverige för att hitta sin idiot till kollega?

Som sagt, första tanken var att skjuta karln. Det är ju ändå älgjaktstider. Sen tänkte jag att han borde få dö en långsam död i bärskogen. Plågsam. Kall. Blöt. Hemsk! Sen kom jag på att han borde få åka till Thailand och lägga asfalt istället. Själv. I shorts och springskor, precis så som dom gör i Thailand. Men han skulle få sköta alla delarna själv. Skotta, platta, svettas. Ja, självklart utan vatten. Och utan lön. Idiot.