onsdag 20 april 2011

Vilken lunch!

Vi var tydligen inte bara hungriga på det vis som i vanlig ordning brukar rättas till med mat. Vi redde ut så många frågetecken idag på lunchen, tack vare min iPhone.

En av frågorna var om Cicero verkligen spikades fast med sina händer i sin talarstol och dog på det sättet. Det var vad en kollega hört, men frågan var nog om det verkligen var Cicero som blev utsatt av det här. Och så var det. Nästan. Först halshöggs han och sen spikades han händer och huvud fast i en talarstol. Så det var på håret rätt. Men vi fick även veta att historien säger att man ryckt ut hans tunga och spetsade den med en hårnål. Brutalt var det 43 år f. Kr!

Efter det kom vi in på Sundbyberg och frågan var om det funnits någon stor industri i Sundbyberg. Någon hade för sig att det funnits något i stil med Sieverts och att det hade med elledningar att göra. Det var också nästan rätt. 1888 startade Max Sievert Sieverts Kabelverk där man tillverkade elkablar och starkströmsprodukter. Kabelverket blev den största arbetgivaren i Sundbyberg ett bra tag. Men 1928 sålde man det vidare till L.M. Ericsson.

Då var det någon annan smart kollega som pratade om sievert och millisievert och att det troligast hade med ellära att göra, men det var mycket oklarheter i det där. Det var ju såklart bara att kolla upp! Mycket riktigt. Millisievert hette det för att Sievert är en stor enhet. Sievert är i sin tur SI-enheten för storheterna ekvivalent dos och effektiv dos och används om man vill uppskatta hur stor risk det är att någon levande organism (exempelvis en människa) som blivit utsatt för joniserad strålning skall få någon form av skada på grund av bestrålningen. Enheten är uppkallad efter Rolf Sievert (som verkar sjukt smart) och är son till Max Sievert.

Den här typen av kunskapsintag älskar jag! Att man över en lunch kan lära sig såna här saker, bara för att samtalen glider in på konstiga ämnen. Det är så kul. Sen fastnar det säkert inte särskilt länge, eller så gör det det.

Jag har även en dröm om att lära mig (alla) krig. Jag tycker att det verkar mer vettigt att kunna det än att kunna redovisa var varenda pinal i lägenheten finns. Varför har jag koll på att vissa av julkorten trillat ner bakom hyllorna i hallgarderoben och halvhänger där, eller att möbeltassarna hasat sig in under plastbacken i samma garderob? Det vore ju bättre om jag kunde lära mig alla krigsårtal. För ett tag sedan fick jag i uppgift att lära mig när det Rysk-japanska kriget var. av en kollega Det kom jag ihåg i några dagar. Max.

Måste hitta en strategi för att komma ihåg viktiga saker och glömma oviktiga!


(Jösses vilket trist inlägg för er att läsa. Men Kavelmora bör inte klaga över det. Inte för att jag tror att han skulle det heller, men nu kommer det i alla fall text här!)

6 kommentarer:

F. Timeus sa...

Gillar så jag storknar. Du kan du! Tack.

S sa...

timeus: Eller hur. Jag bara skriver och skriver med dina ord i bakhuvudet. "Har man en blogg bör man skriva i den". Fritt översatt!

F. Timeus sa...

Bör och bör, sa Gustav Vasa! Du iallafall skriver bra och jag vill inte vara nån som pressar någon att skriva mot sin vilja, men när nån är bra som du måste man ju säga till!

S sa...

timeus: TACK! Jag vill ju skriva, men ibland hinner jag inte...jag ska försöka bättra mig! Deal?!

F. Timeus sa...

Känn lugnet. Man ska göra sina måsten, inte bordena - det är min devis. Och vad gäller skrivningen så ser jag inte hur du ska kunna skriva bättre och vad gäller mig så blir det nog dessvärre inte bättre än såhär. Deal?!

S sa...

timeus: Du är så bra. Så det behöver inte bli bättre! Vilken otroligt bra deal vi har känner jag!