söndag 27 juni 2010

Jo, jag firade också midsommar

För mig är midsommar lite som nyårsafton. Det är alldeles för överreklamerat. En skön ledig dag är allt jag önskar mig den dagen. Helst inte massor av människor som trängs och jag hoppar mer än gärna över dans kring stång och springa-med-ägg-på-skeden-tävlingar. Jag vill ha det lugnt och skönt. Så blev det i år! Lovely.

Svärmor såg till att det blev minst sju sorters blommor i säkert minst sju olika vaser.

Själv såg jag till att ha det lite lugnt och skönt i hängmattan.

Maken grillade fläskkotletter. Det jobbigaste den dagen var att bestämma huruvida man skulle ha saftiga köttbitar på tallriken, eller stenhårda men med knaprig och god yta. Viljorna var många och så även argumenten för de olika varianterna som grillen kunde erbjuda.

Svenskt.

Det här var nog det som påminde mest om midsommar. Servetterna med svenska flaggan!

Kubb spelades och kubbregler förklarades. Om och om igen.

Vi återförenades med kossorna. Den här stackarn är ju bara för söt! Hornen är det ingen som helst ordning och reda på. Men så är den lite mobbad också...

2 kommentarer:

Omentjej sa...

Underbart, det är precis så det ska vara: lugnt, skönt, lagom.
Utlänningar har visst väldigt roligt åt att vi torkar oss om munnen med svenska flaggan, men det tror jag ingen svensk någonsin har reflekterat över (att det skulle vara ngt fel i det alltså). =)

S sa...

Omentjej: Haha, det har aldrig jag heller tänkt på. Gud så roligt!