Igår skrev jag att jag fastnade vid ett problem i mitt arbete och att jag inte lyckades lösa det. Det problemet är fortfarande inte löst. Men när jag lämnade jobbet hade jag egentligen två problem, men det var bara ett av dem som jag hade hunnit gräva ner mig i och som kändes viktigast.
När jag kom till jobbet idag kände jag att allt var hopplöst, men lagom innan lunch hade jag löst problem nummer två! Vilken vansinnig lättnad.
Kanske blir det semester imorgon ändå. Jag kan ju inte lösa ett problem, som jag verkligen inte kan lösa. (Gud så klok jag är!) Antagligen kommer jag bara att stirra på skiten på fredag också, utan att nå någon framgång alls. Då är jag hellre hemma och stirrar i taket och har semester. Dessvärre kan jag komma att tänka på skitfelet hela semestern. Men då får jag väl ta det då.
När jag kom till jobbet idag kände jag att allt var hopplöst, men lagom innan lunch hade jag löst problem nummer två! Vilken vansinnig lättnad.
Kanske blir det semester imorgon ändå. Jag kan ju inte lösa ett problem, som jag verkligen inte kan lösa. (Gud så klok jag är!) Antagligen kommer jag bara att stirra på skiten på fredag också, utan att nå någon framgång alls. Då är jag hellre hemma och stirrar i taket och har semester. Dessvärre kan jag komma att tänka på skitfelet hela semestern. Men då får jag väl ta det då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar