Jag har väldigt svårt för en eller ett före substantiv. Ibland. Jag ställde frågan tidigare i veckan om det heter ett eller en reflex, där en majoritet svarade en. Väldigt bestämt och ibland lite ifrågasättande. Kände att jag var tvungen att förklara mig lite gällande frågan, för tydligen är jag liiite märklig som kunde trott att man kanske sa ett!
Jag tycker att en reflex är den typen av reflex som sitter i kroppen. Alltså att jag hoppar till om jag skrämd eller liknande. Det skulle, för mig, kännas ofantligt märkligt att höra doktorn säga typ "Då ska vi kolla ditt reflex". Då skulle jag tänka att jag äger inget reflex och referera till en liten plastbit.
Om jag efter doktorbesöket tar tag i saken och går och köper lastbiten skulle jag nog kunna säga "Kom så går vi och köper ett reflex" och inte tänka på att det var konstigt alls. Annars låter det ju som att jag ska gå och köpa mig en ny kroppslig reflex. Och det går ju faktiskt inte!
Så där. Då har jag blottat mina tankar. Vilken kanske inte visar på att jag är smartast i världen. Men ibland tänker jag på konstiga saker.
Jag tycker att en reflex är den typen av reflex som sitter i kroppen. Alltså att jag hoppar till om jag skrämd eller liknande. Det skulle, för mig, kännas ofantligt märkligt att höra doktorn säga typ "Då ska vi kolla ditt reflex". Då skulle jag tänka att jag äger inget reflex och referera till en liten plastbit.
Om jag efter doktorbesöket tar tag i saken och går och köper lastbiten skulle jag nog kunna säga "Kom så går vi och köper ett reflex" och inte tänka på att det var konstigt alls. Annars låter det ju som att jag ska gå och köpa mig en ny kroppslig reflex. Och det går ju faktiskt inte!
Så där. Då har jag blottat mina tankar. Vilken kanske inte visar på att jag är smartast i världen. Men ibland tänker jag på konstiga saker.
4 kommentarer:
Oj, jag menade inte alls att dumförklara någon! Vi har nämligen sådan dära diskussioner hemma ofta, och då handlar det om dialektala skillnader. Jag skulle nog ha skrivit "Var säger man så?" istället inser jag nu...
Förlåt om du tog illa upp, det var inte alls min mening, och jag tycker inte alls att det osmart på något vis. Det hade ju varit mycket mer logiskt (och enklare för de som ska lära sig svenska som andra- eller tredjesprål) om det var som du tänker!
Ponder: ÅH NEJ! Jag tog inte det minsta illa upp. Jag tänkte när jag skrev texten att du kanske skulle ta det så. Men nej, nej. Jag drev lite med mig själv bara!!
Jag tror att alla som skulle lära sig svenska med mig som tänkare skulle få det oerhört jobbigt emellanåt...
Vad bra. :) Nu tar jag inte dig för en av de lättstöttaste i bloggvärlden, men man vet ju aldrig om man råkar trampa på någon öm tå eller så.
Ponder: Åh nej. Verkligen inte. Jag är inte lättstött alls!
Skicka en kommentar