Jag har halvt jobbat ihjäl mig i veckan. På riktigt. Tidiga morgnar och sena kvällar. Kan inte påverka det själv, så det är bara att le och vara glad!
Hur som haver så har folk här på jobbet börja droppa av för kvällen och det slår aldrig fel. Jag blir alltid kvar till sist. Alltid. Jag lovar. Det enda jag har gjort sedan torsdagens aftontimma är att vänta. I princip. Jag har varit proaktiv i vissa stunder och därmed avvärjt större sammanbrott hos projektledaren. Men nu kliar det. Nåt så vansinnnigt, i kroppen. Jag vill bara hem, hem, hem.
Jag vill träffa min man och vara asocial med omvärlden. Jag vill få tillbaka mitt huvud som försvann i någon trötthetsdimma i torsdags. Jag vill hitta tillbaka till mig själv, där jag var innan torsdagen kom in i mitt liv. Jag vill ha tillbaka mitt liv.
Jag tycker synd om mig själv.
Imorron är jag tillbaka på arbetsstolen. Kl 09.00.
Hur som haver så har folk här på jobbet börja droppa av för kvällen och det slår aldrig fel. Jag blir alltid kvar till sist. Alltid. Jag lovar. Det enda jag har gjort sedan torsdagens aftontimma är att vänta. I princip. Jag har varit proaktiv i vissa stunder och därmed avvärjt större sammanbrott hos projektledaren. Men nu kliar det. Nåt så vansinnnigt, i kroppen. Jag vill bara hem, hem, hem.
Jag vill träffa min man och vara asocial med omvärlden. Jag vill få tillbaka mitt huvud som försvann i någon trötthetsdimma i torsdags. Jag vill hitta tillbaka till mig själv, där jag var innan torsdagen kom in i mitt liv. Jag vill ha tillbaka mitt liv.
Jag tycker synd om mig själv.
Imorron är jag tillbaka på arbetsstolen. Kl 09.00.
2 kommentarer:
Blä, vad jobbigt det låter. Jag hoppas att de åtminstone betalar din övertid fett bra?
Ponder: Ehh...nä, det gör dom inte. Jag får väl timme mot timme.
Skicka en kommentar