Papier

Jag är lite lätt manisk när det gäller så kallade viktiga papper. Jag kan inte bara lägga dom i pappersinsamlingen och jag kan heller inte med att slänga papper i vanliga soporna. I söndags löste jag äntligen problemet! 169 kr på Claes. Fantastiskt fynd som går igång när man sätter ner papperet i tugghålet och som kan backa papperet och sedan köra arket i fast forward igen. Hela apparaten var höjd till skyarna tills den tvärslutade. Den bara nä, nu kör jag inte mer. Då fick jag ta fram manualen och läste att man bara fick köra den i 2 minuter. Sen behövde den en paus på 30 (!) minuter.

Min hög var max 7 cm hög, men det tog flera timmar att bli färdig. Å högt lät den! Men jag blev färdig och vid tidpunkten klar hade jag producerat två stora kassar med pappersstrimlor. Undra om man inte borde använda det till något? En sittpuff kanske?

Eller så går jag bara raka vägen till pappersinsamlingen med mina fina strimlor med lättat hjärta!

Skriva

Jag har ett inlägg som vill ut, men ut kommer det inte. Det sitter liksom fast inuti mig. Det är jättestörande. Men varje gång jag försöker formulera det så blir det bara pannkaka. Kanske får behålla det för mig själv dårå.

9 minuter

Snart klart!! Till och med mycket snart.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen

Jag spelar innebandy. Jag spelar i ett mixedlag, 6-manna.

När jag gör ett mål räknas det som två. När min manliga lagkamrat gör ett mål räknas det som ett. Jag vet inte vad ni tycker, men jag tycker att det är helt sjukt. Helt sjukt. Det är år 2010. Snart drar säsongen igång igen och jag fick bara så lov att skicka ett mejl till innebandynissarna idag. Svaret:

Hej S,

Fördelarna med 2 mål för tjejer är uppenbara, killarna passar tjejerna istället för att göra mål. (Även om det i många mixed-lag finns tjejer som är väl så goda spelare som sina manliga lagkamrater)

Dock känns regeln, som du säger, förlegad och omodern. Frågan vidarebefordras härmed till innebandykommittén.

Jag kan förstå, men inte se det uppenbara i fördelen som han skriver. Killarna passar tjejerna istället för att göra mål. Så fungerar det inte i vårt lag i alla fall och inte i andra lag heller. Dessutom skrev han en liten parentes där. Varför en parentes? Det var ju bara sanning. Var de andra fördelarna tog vägen vet jag inte. För han skriver ju tydligt fördelarna, i plural.

Jag förstår verkligen, verkligen, inte grejen och jag hoppas att innebandykommittén verkligen gör något åt det hela.

31

Nejmensåatt, det är bara 31 minuter kvar på backup:en. Hysteriskt bra och roligt! Det har tagit nästan ett dygn...

Men jag är gla' att det snart är gjort!

Jag gör't

Nu har jag bra länge tänkt tanken att en backup av min dator vore på sin plats. Men av någon anledning sitter det så ofantligt långt inne. Dumt, mycket dumt. Speciellt med tanke på att min dator har en alldeles speciell och egen karaktär numera, som bara utökas med nya, fina specialeffekter.

Dessutom läste jag om Fiaelias öde igår och då fick jag panik och tänkte att nu måste jag. NU måste jag. Så klockan midnatt igår försökte jag få igång mitt backup-program, som både jag och maken trodde var en gratisversion. Igår visade det sig dock att så inte var fallet. Jag får prova i ytterligare 60 dagar, sedan är det bara att ta fram plånboken! (Alternativt hitta en annan backuplösning).

Så vid midnatt började jag backup:a och nu på morgonen återstår endast 14 timmar... Ojdå. TUR att jag tog tag i det hela. Tänk om jag hade tappat allt det där?!?

Söndagsnöjet

Yatzy med grannarna!

Ivana!

aka. La signora Inter. Hur känns det när du hör att Zlatan går tillbaka till Italien, men inte till Inter? För någon åsikt har du bergis. Jag har följt debatten på jobbet, på TV, genom radio, löpsedlar, ja på alla möjliga vis och så fort jag hör någon säga något om italiensk fotboll kommer tanken på dig alltid upp!

Så vad säger du? Säger du som Birro, eller har du kanske en egen åsikt. Ja, du har nog en egen åsikt, om jag tror rätt.

Jag är bara glad, så länge Zlatan är glad. För är Zlatan glad blir det glad fotboll och förhoppningsvis får vi se glädjen sprida sig på fotbollsplanen redan på fredag.

/S.

Det där valet

Det drar ihop sig. Det pratas om det överallt. Det känns dödsviktigt i år. På min arbetsplats pratar alla om valet. Några ställer sig själv och andra frågan om man ska stödrösta på något parti inom Alliansen eller Oppositionen för att få dom över 4%-gränsen. Eller ska man rösta på det parti man vill, med hjärtat, och hur ska man göra för att inte få med Sverigedemokraterna.

Det lovas mycket till höger och vänster och statistik påvisas för att montera ner det andra politiska lägrets ansikten för väljarna. Man måste vara bäst till vilket pris som helst. Det är nog första gången jag hör att man pratar mycket om pensionärerna. Men det är väl också första gången som pensionärerna har pengar och därmed måste även Moderaterna verkligen satsa på vinna kampen om pensionärerna och kanske ha en chans att få dom på sin sida. Jag blir nervös i hela magen när jag tänker på att valet bara är några dagar bort. Det vore hemskt att se Reinfeldt och Borg bytas ut mot Sahlin och Östros. Jag vill knappt tänka på det.

Nu fick jag ont i magen igen.

Men oj. Dubbel-oj.

Jag har påbörjat 93 projekt här hemma. Samtidigt. Det är dåligt.

Dessutom blev jag sjukt hungrig mitt i allt och då satte jag mig vid TVn och åt näringsriktig mat. Ackompanjerad av Jamie Oliver och ett projekt han tydligen pysslar/pysslat med i USA. I programmet tar Jamie fram grönsaker och rotfrukter och frågar ett antal barn vad det är för något han håller i handen. (Det är bland annat en stor potatis, för er som inte såg eller sett.) Alla barn, gissningsvis cirka 15 st satt tysta. Ingen visste att det var en potatis. Potatis! Jag som åt potatis två gånger per dag, sju dagar i veckan hela min uppväxt. Om du frågar mig alltså, inte om du frågar min mamma skulle jag tro. Om ett barn i skolålder inte vet vad en potatis är, då har man faktiskt misslyckats som föräldrar, skola och samhälle.

Inte heller fick samma barn äta med kniv och gaffel. Dom fick sked och gaffel i matsalen upp till fjärde klass! Så hemskt.

Ensam hemma

Jag är ensam hemma. I några timmar till i alla fall. Maken är i sommarstugan för att hjälpa svärfar att röja och flytta en redskapsbod inför ett projekt som sätter igång till våren.

Förlåt älskade man, men det är faktiskt väldigt skönt att få vara ensam hemma ibland. Jag är aldrig ensam hemma längre. Jag vaknar på morgonen och går till jobbet, mannen är kvar hemma. Jag går till jobbet, där är jag ju självklart inte ensam eftersom vi är närmare 500 stycken anställda. Jag kommer hem och mannen är hemma. Han jobbar ju här.

Det är i och för sig inte helt dumt att han är hemma när jag kommer hem. Då får vi mer tid för varann. Innan han blev sin egen chef var han hemma någon timme bara, innan vi båda dog i varsin säng. Lagom är alltid bäst.

Men som sagt. Ganska skönt att få vara ensam. Hemma. Ibland.

Vilken fredag!

Coctailbaren tillhörande Restaurang himlen i Skrapan på söder. Skummad kräftsoppa. Rivet vitlöksbröd, kryddost, konserverade grönsaker (muuums) och krondill. Bästa T.

Nog har jag haft det sämre!

Ja, det är sent. Vaddårå??

Om en tjej blev utmanad och jag plockar upp den. Om än inte utmanad. Ja, klockan är galet sent. Men det är ju lördag imorgon! Det är ju ingen fara på taket.

1. Vad är det första du gör när du vaknar på morgonen?
Tänker "Hoppas det är lördag, hoppas det är lördag..."

2. Vem skulle du ringa om du behövde hjälp att gömma ett lik?
Bästa T, såklart! Vi skulle säkert garva åt alltihop också.

3. Har du någonsin skickat ett kärleksbrev?
Ehm. Nä.

4. Vad har du som bakgrund på din dator?
Någon tråkig hp-bakgrund. Blå och ful.

5. Brädspel?
Ja!! Yatzy är det senaste. Men det finns så många roliga.

6. Om du var tvungen att välja: kapitalist eller kommunist?

Kapitalist, javisst!

7. Mest älskade ägodel?

Diskmaskinen. Lätt!

8. Mest lästa bok/bokserie?

Kitty som barn. Men även Astrid Lindgren. Läser oftast en bok bara en gång...

Jag gillar det INTE!

Att åka hem så här sent om kvällarna låter jag gärna bli.

Men kvällen har varit fantastisk!!

136 kvm

Idag var jag till en lägenhet i Vasastan. På Odengatan för att vara lite mer specifik. Mitt i smeten på Odenplan.

Det var världens största hall när jag klev in. Sen var det rum till höger och vänster. Jag följde med ägaren in i lägenheten och sneglade såklart runt. Men det tog aldrig slut på rum. Det bara fortsatte! Fortsatte och fortsatte. Stora rum. Högt i tak, djupa fönsterbänkar, stora fönster. Himlen!

Jag undrar vad karln hade betalat för att få bo så där?

Våra 56 kvm i närförorten kändes helt plötsligt väldigt få och takhöjden på 2,70 som alltid upplevts som lite extra rymlig kändes ganska nära hjässan. Men jag ä' int' bitter, för min skuld till banken borde vara en promille jämfört med den killen!

Men avundsjuk är jag.

Precis så här kändes det sist

Exakt så där. Det är jag och maken på bilden. Ändå hade jag tänkt att jag skulle ut idag. Men det hände inte.

Upplägg

Min PC har en annorlunda överlevnadsstrategi. Man måste lägga sladden över vänster hörn, annars tappar den laddningen. Nu börjar i och för sig även den strategin bli gammalmodig och jag måste komma på nya sätt att leverera power till batteriet.

Rolf

Han skriker nåt alldeles våldsamt den där Rolf. Han Rolf som återvänt till dumburken. Rena Rama Rolf. Jag kom inte alls ihåg att han upplevdes som skrikig. Jag kommer inte heller ihåg att Robert Gustafsson var med eller att han var så ung när han var med.

Det var bara det.

Idag på jobbet

Jag tänkte att jag skulle göra något ovanligt och tog på mig mina röda pumps till jobbet. Det enda konstiga som sticker ut med dom, är att dom är röda.

På jobbet har jag aldrig såna skor, för det är alldeles för mycket spring mellan våningsplanen. Men idag tog jag på mig dom och kände det på mig. Det skulle komma kommentarer.

Hinner vara på jobbet i kanske en timme då en av mina kollegor säger "Har du skaffat projektledarskor. Röda projektledarskor". Det är jag fine med att man säger, om man säger det på ett visst sätt. Och jag kan ta det. Jag är nog tillräckligt säker i mig själv för att kunna ta en sådan kommentar. Dom kommer hela tiden, kommentarerna.

Men jag kommer aldrig mer att ha mina röda pumps på jobbet ändå. Aldrig.

Tiden är snart här!

Det är inte ens en månad kvar till valet. Jag inväntar min röstsedel nästan varje dag. Otåligt. Men den kommer aldrig. Det blir valvaka i Årsta. Var så säkra!

Här ska ätas snittar och drickas vatten. Vi måste alla vara klara i huvudet när spiken sätts i kistan. Sen får vi ta fram bubbel och fira eller dränka oss.

Jag gjorde just DN's test -Riksdagskollen för att se hur jag låg till. Svaret var till belåtenhet. Gör det du med!

Den 19:e var det surströmming

En del provade surströmming för första gången någonsin, på en dag från sin 11:e månadsdag. En del andra vägrade i sten att prova... Vi andra gjorde tummen upp och åt för kung och fosterland!

Nu känns det bra

Totalsanering har pågått i lägenheten.

Lördagkväll

Ikväll tittar vi på tjock-TV. Nej, fel. Menade film såklart!

Vi har ett litet problem

Det luktar surströmming på toaletten och vi hittar inte källan... Burken öppnades där inne med ett sprut, enligt ryktet. Men var hamnade sprutet?! Annars har vi haft korsdrag hela natten och bildat varsin kokong av täcket för att inte drabbas av frostskador!

Så toan är problemet. Men lätt värt det!

Smak och Lukt

Det är verkligen spännande med surströmming. Det smakar ju gudomligt med luktar ju verkligen inte detsamma. Hur går det ihop?

Nu är fiskarna uppätna, förutom en som simmar i Stockholms avlopp.

Lukten däremot finns kvar. Det gör den nog till och med imorgon. Men jag bryr mig inte så mycket. Så hemskt är det inte.

Påminnelse till mig själv

Håll ut. Arbetsdagen är snart slut och då väntar surströmmingskväll med tjo och tjim!

Tre

Alltså, det pågår en baby boom i min bloggvärld.

Underbaraclara, Linda och Världen enligt J. Allihopa är på tjocken! Så roligt, så roligt!!!

Dagens middag

Det var verkligen en höstig (och god) historia.

Leverbiff, kokt potatis och brunsås. Plus lite lingonsylt till det då.

Myskväll!

Förutom lite jobb med listerna så har vi haft lite av en myskväll! Vi har ätit Tack-för-att-ni-vattnade-blommorna-godis och spelat Yatzy.

Listigt!

Rubriken syftar på pappahumor.

Vi har fixat lister i köket idag. Det tog oss max 45 minuter att få dom på plats. Max. Ändå tog det oss totalt ett år och 45 minuter. Skandal!

Rutiner

Jag vet inte jag, men jag tillhör nog ett släkte som det inte finns många av och jag vet inte hur många gånger jag har gått mot strömmen idag av just den anledningen. Dagens fråga har varit "Hur har semestern varit" och dagens följdkommentar, efter semesterrecensionen har varit "...men nu är det skönt med rutiner igen".

Jag hatar rutiner. Jag hatar att behöva kliva upp 06.00, lämna lägenheten 06.45, hoppa på tåget 07.04, promenera till arbetsplatsen och kliva innanför snurrdörren kl 07.31. Jobba. Komma hem från jobbet, laga mat, städa och ja, ni har nog förstått. Jag undrar om det har att göra med att jag inte kan/får bestämma själv, för det är ju trots allt någon annan (min arbetsgivare) som bestämmer de här tiderna åt mig. Alltså, det klart att min arbetsgivare inte säger att jag ska ta just precis 07.04 tåget. Jag kan ändra rutinen med intervaller på 15 minuter, det blir fortfarande en inrutad rutin.

Det jag vill är att känna att jag kan kliva upp 9.00 en onsdag. Börja jobba i pyjamas om jag vill. Jobba till 20.00 om det behövs. Kanske baka bullar mitt i jobbdagen, för att jag behövde göra något annat en stund? Åka in till stan och ta en långlunch en måndag, utan att behöva åka tillbaka till snurrdörrarna och sitta där till kl 20.00 samma dag. Jobba en regnig lördag och vara ledig en solig tisdag.

Men nu är det inte så och jag har ingen utarbetad plan för hur jag ska kunna ändra mitt inrutade liv. Ekonomiskt oberoende känns inte bakom hörnet precis. Inte frilans heller, för mitt jobb frilansar man inte inom.

Jag klev innanför snurrdörren idag för första gången på fyra veckor och det kändes inte helt okej. Även om det inte var det värsta som hade kunnat hända heller, så klart. Men jag älskar ju att jobba, så något är ju galet. Det är nog bara jag som är för ofyrkantig och bångstyrig.

Jag ÄLSKAR att få snigelpost!!!

P.S. Måste tillägga att kameran i nya mobilen är ju grym!

Söndagsnöje

Idag bjöds det på hembakt fika i koloniträdgårdsföreningen Dianlelunds sommartorp. Det var pensionärer och barnfamiljer och vi fyra; Jag, maken och grannarna! Fantastiskt.
Det känns inte alls som Stockholm på vägen dit och hem, tycker jag. Mer som...något annat.
Vi började vårt fikamaraton med inomhusfika på grund av regnet. Men när solen kom fram gick vi ut och slogs med getingarna. För 25 kr köpte man sig fri från beslutsångesten och fick kaffe och färdigt kaffefat!
Det delades även ut förlovningspresenter till grannarna innan vi tog en söndagspromenad hemåt efter Årstaviken.

Riktigt bra söndag alltså!

Lördagsnöje

Min man. Han kan han.

Jag har en duktig make. Han har jobbat hela sommaren, förutom EN vecka och två dagar. Ungefär varenda helg sedan juni dessutom. Det är heller inga kl 8-17 timmar som spenderas i hemmakontoret.

Den sammanhängande veckan han var ledig var under kajakturen. De två strödagarna han var ledig var vi i Oslo.

Det är duktigt gjort det!

Idag är finaldagen. Den vi jag har sett fram emot! Vad är det han har gjort då? Jo, det finns en webbutik som heter Suitopia som säljer skräddarsydda kostymer på internet. Maken har byggt om hela sajten och därmed även webbutik och databas och allt vad det är och idag lanserades alltihop. Han har gjort det bra. Mycket bra! Om man inte har sett originalsajten så gör det inget, för den nya är bara så mycket finare.

Tror vi ska fira med en pizza och kall Corona ikväll. Det blir finafisken!

För mycket kaffe?

Idag har jag hunnit med en hel del kaffedrickande på förmiddagen, bara för att gå och till ett fik och dricka kaffe alldeles strax. Men jag har googlat på kaffeöverdos med dödlig utgång och det finns tydligen inga sådana fall (ännu?). Men någon eller några har i alla fall varit nära.

Helt plötsligt!

Helt plötsligt vändes livet upp och ner. Jag hade den i min hand av en slump strax efter klockan 18 i fredags. Helt oväntat och helt välkommet! Nu ska vi ha skoj, jag och telefonen.

Dressed in red

I fredags klädde vi oss i rött och åkte in till stan för lite Kulturhappenings.

På Sergelstorg var det gospel och full rulle där min svägerska var med och mimade "Watermelon", så att det skulle se ut som att hon kunde sångerna. Ett tips hon gärna delade med sig av.

Tjejen på bilden i mitten var helt vansinnigt sjukt söt! Hon höll takten konserten igenom. Hon viftade på armar och trummade på mammans huvud om vartannat. Vi avslutade med middag på Kulturhustaket. Men då var jag för hungrig för att komma ihåg och fota!

Testar blogga med mobilen

(Ja, vi har tjock-TV...)

Man ska inte klaga, men...

Den där järnkuren har inte gjort några större framsteg när det gäller min trötthet. Det är läskigt i huvudet att alltid gå omkring och känna sig lite groggy.

Men jag knallar på och äter några piller till. Det kanske kommer??!

Fredagen den 13:e

Det är idag det!

Då "ska" man ju drabbas av otur och hemskheter. Hittills har jag klarat mig bra. Men det va på håret att det höll på att gå åt skogen på förmiddagen.

Jag hade klipptid kl 10.45 inne i stan. Det tar ca 30 minuter till hållplatsen om allt tajmar. Som sagt, om allt tajmar. Exempelvis om man planerar resan en stund innan, förutsatt att man kommer ihåg att man har en inplanerad tid hos frisörskan.

09.58 var nyhetsmorgon slut, jag började slösurfa och då bara blixtrar det till i hela kroppen. Klipptid! Jag sitter i pyjamas. Jag har 45 minuter på mig. Det bara måste gå.

På något övernaturligt vis lyckas jag sminka mig, klä på mig anständiga (läs: hyfsat strukna) kläder, se ut som en människa och ge mig iväg på ca 10 minuter. Jag hann till och med leta fram ett par örhängen!

10.41 kliver jag in i salongen. Det ni!

Jag gick ut...

Hade tänkt att åka till ett närliggande köpcentrum och införskaffa nya bysthållare eftersom de jag har har tappat formen och färgen, plus att storleken känns så där...

Men då sprack himlen upp så jag bestämde mig för att skjuta på det projektet till en annan dag. Igen. Kanske ett annat år?! För det är verkligen ett projekt. Ett svettigt projekt.

När solen tittade fram bestämde jag mig för en lunch i gräset istället, så vi fixade sallad och knallade iväg. Maken traskade hem för att fortsätta arbeta. Jag stannade kvar på filten, vilt fäktandes med getingar. (Vad är det med dom i år??) Läser lite och träffar på diverse smådjur. Sen är allt skugga. Världens tjockaste dimma (hos många andra heter det säkert moln) på himlen. Så jag gick hem.

Då blev det såklart sol. Så nu går jag ut på balkongen!

Jag är hemskt ledsen för att jag åsamkat alla andra i Stockholmsområdet denna väderförvirring.

Jag säger som så!

Xylocain IS the shit!

Kvällens drog mot myggbett

Gårdagens försök med äppelcidervinäger gick ju dåligt eftersom någon kidnappat den ur skafferiet. Därför blev det en skvätt äkta rysk sprit. Det hjälpte det inte det minsta. Därför avfärdar jag även alsolsprit.

Ikväll provar jag mig fram med Xylocain, som ska ha lite bedövande effekt enligt kvinnan på apoteket. Eftersom fötterna är täckta med myggbett så lär fötterna vara lite lätt bortdomnade om en stund. (Haha!) Därför borde jag gå till sängen nu, medan jag fortfarande har känseln i behåll...

London calling

Ni beresta människor. Var bor man i London om man vill hälsa på hos bland annat Buckingham Palace?

Tjejkväll

I dagens jämställda samhälle har vi tjejkväll med fotboll hos grannen ikväll.

Det ni!

Fyra dagar

Torsdag, Fredag, Lördag och Söndag.

Sen är det jobb.

Jag har haft jobbångest i tre veckor tror jag.

Wash, wash, baby!

Nu är berget snart borta. En sväng till i tvättmaskinen så är korgen tömd. Skönt att slippa unken tältlukt i badrummet!

Sexy see through

När vi var i Thailand i februari bodde vi på ett riktigt flott hotell i Bangkok innan hemfärden. På hotellrummet som vi hyrde ingick "Sexy see through"-fönster mellan toaletten och själva hotellrummet. Faktiskt riktat direkt mot sängen. Vad som var så sexy med det vet vi inte riktigt, för jag ser helst inte på när maken bajsar.

Idag har vi fått sexy see through-fönster mot grannarna. Jag har nämligen putsat vardagsrumsfönstret. Gud så tråkigt det är, men så fint det blev!

Lök är inte grejen

Nu har jag varit hos kompisarna och luktat lök om höger fot. Kan berätta att lök är inte grejen mot myggbett. Om det inte är just gullök som kanske är grejen och jag fuskade med schalottenlök. Så kan det ju vara...eller så var det att jag gick in i kampen med skepsis.

Har hittat en hel lista med förslag på hjälpmedel och den ska jag börja jobba på imorgon, eller i övermorgon. Men innan dess ska jag prova äppelcidervinäger, för det jag har hemma!* Läste också något positivt om zinkpasta, det kanske är värt att prova innan jag börjar beta av listan?!

Annars verkar prylen med elektriska stötar lite intressant...eller helt sjuk?




*Öh, nä. Där trodde jag fel. Men ingen av oss vet hur eller var den har försvunnit...

Jag gjorde det!

Jag tog en lök. Dock inte en gul utan en schalotten. Gned in hela hålfoten på höger fot (täckte därmed in 5 myggbett) och nu återstår bara hoppet om att detta ska sluta.

Jag håller på att bli tokig. Snart uppsöker jag vårdcentralen som får skriva en remiss till tänkbar institution.

Nu ska vi åka till våra kompisar och jag ska lukta lök om foten. Kalas!

19.30

Och hur blev klockan 19.30? Jag fattar ingenting...

Halvfabrikat

Man kanske borde hålla sig till närproducerat och ekologiskt. Odla sina egna morötter, kryddor och salladshuvud. Valla sina egna kossor och grisar, skjuta egna älgar för att få färs och julskinka. Göra sin egen buljong och köpa mjölk av bonden man blivit kompis med genom att prova på att bo på lantgård. Fiska upp fisk från havet på ett godkänt sätt och plocka svamp och bär hela hösten och förvälla och frysa in. Koka egen saft, sylt, lingondricka och gelé att ha till älgsteken man har i frysen sedan älgjakten. Plocka upp potatis ur landet och förvara i sin källare hela vinterhalvåret och göra egen pärmos till den egenstoppade korven.

Men tacka vet jag halvfabrikat emellanåt. Lasagnette -Jösses vilken bra rätt. Man bara bryner, smörar in, brer ut, kokar ihop och vips in i ugnen. How I löv halfabrikat! Det tar max 20 minuter.

Klii, klii, klii!!

Jag räknade till sex myggbett på en av mina fötter, sen räknade jag inte mer. Men betten fortsätter på hela kroppen.

Googlade husmorsknep mot myggbett för att få plågan att sluta. Knepet var att gnida en halv lök mot betten.

Men alltså, då kommer ju jag att gå omkring och lukta lök! Jag måste ju gnida in båda fötterna och båda benen, höger stjärtdel, höger pekfinger. Ja, ni förstår nog. Det knepet funkar ju inte om man ska umgås bland människor.

Så vad ska jag då ta mig till?

Ja, det återfinns i Årsta.

Nya bloggar

Jag har börjat läsa nya, fantastiska, bloggar. De får mig att le och som inspirerar. Några av er som tittar in här emellanåt läser redan dessa bloggar, men för er andra: Här kommer dom!

Fiaelia, Om livet i ett skatbo, och Ponts Hööks blog A swede in New York.

Läs och inspireras!

Kajaksemesterns...

Outfit: Sport-BH, shorts, linne, blöta trosor, flytväst, kapell och regnställ med jämna mellanrum.
Makeup: Ingen.
Frisyr: Ingen tillstymmelse till.
Stora händelse: Ösregn med vind från helt fel håll på grund av bristande väderkontroll och överraskande väderomslag.
Ljud: Vågor mot klippor.
Planer: Att ta sig till Häradskärs fyrplats som ligger längst ut i det Östgötska havsbandet.
Häftigaste: Svenska naturen.
Största saknad: Vanliga lakan och täcken.
Läsning: Ingen.
Dummaste: Myggbetten.
Sjukdomar: För mig ingen alls! Men två av fyra fick gå med i klubben "Konsten att kunna spy från en kajak" av olika anledningar.
Överraskning: Spöregnet från sidan, dag ett.
Drog: Vatten.
Mat: Oj, vad vi har ätit!
Dryck: Rostvatten (?) utblandat med lättdryck.
Roligaste: Samtalet med frågan "Vad väntar du på?" och svaret "Bättre väder". Så otroligt klockrent i sitt sammanhang.
Favorit: SOLEN!
Köp: En Cornetto Classic på Harstena.
Humör: Upp och ner beroende på väder, vind och (o)fungerande roder. Men mest uppåt!!
Mening: "Det är vattenpumpen, Gerd"

I'm leaving

Nu åker jag. Antagligen sjunker kajaken till botten eftersom vi har så vansinnigt mycket saker med oss. Men gör inget, för vi ska åka på semester tillsammans!!! Vi är lediga båda två. STOR lycka!

Tillbaka om en vecka, typ.

Håll tummarna för sol. Enbart sol!

-Hallå! Har du fastnat eller??!

Ja, det kan man tro. Det enda som cirkulerar i huvudknoppen är den här kajakturen. För tillfället är det packning och väder som tar upp all min tid.

Hur ska det här gå?

Jag såg, jag diggade. Gå och se hörrö!