Jag har en hemlig kompis. Men det hemliga med det hela är inte att ingen vet att han finns, för nu vet ju de som läser här att han finns... Dessutom är han en människa av kött och blod. Han vet bara inte om att vi har ett gemensamt intresse. Idag, på väg mot toaletten på arbetsplatsen ser jag den. MoDo-tröjan. Den hänger i taket. Jag känner en viss koppling till han i hörnet, genast. Han däremot, verkade inte alls speciellt berörd av vår sammankoppling. Det är svårt att säga, men jag anar att det beror på att han inte har en blekaste aning om mitt intresse för denna hockeyklubb. Eller att jag ens existerar. Nu gäller det bara att få ner flyttlasset och därmed även min MoDo mugg...
Dessvärre kommer nog aldrig tröj-ägaren att ta sig till min ände av huset och se att jag har en sån mugg. Därför kommer vi alltid att vara hemliga kompisar. Alternativet är ju att jag startar ett rykte, som når ända bort till hörnet. Hörnet med tröjan. Men det känns inte nödvändigt. Jag vet att jag har backup om det skulle behövas, det känns tillräckligt tryggt för min del.
På torsdag möter MoDo Djurgården, på Hovet i Stockholm. Jag vill dit. Men jag blir nog ensam om det. Det pratas om romantisk film istället. Det kan också fungera! Det är ju faktiskt alla hjärtans dag då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar