När jag gick i skolan ville jag bara börja jobba. Då skulle jag slippa ha "jobbet" över mig dygnet runt tänkte jag och bli piggare. När jag började jobba höll jag på att dö av trötthet i början och det höll i sig ganska länge. (Utöver min kroniska trötthet som inte går att få bukt på.)
Nu när jag har jobbat i ca 1,5 år känner jag att plugga vore skönt. Då får man så konstig dygnsrytm och kan styra dygnet lite som man vill och hej å hå vad bra det skulle vara.
Idag har jag gått kurs mellan 9.30-16. Oförskämt kort dag och jösses vad trött jag är. Nä. Jobba är nog det bästa ändå.
Nu när jag har jobbat i ca 1,5 år känner jag att plugga vore skönt. Då får man så konstig dygnsrytm och kan styra dygnet lite som man vill och hej å hå vad bra det skulle vara.
Idag har jag gått kurs mellan 9.30-16. Oförskämt kort dag och jösses vad trött jag är. Nä. Jobba är nog det bästa ändå.
2 kommentarer:
Precis så kände jag förut, "aldrig mer plugga". Men nu är det både roligt och skönt att kunna planera sin tid. Det enda som är jobbigt är att man tar ett rejält kliv nedåt i inkomst (och ditt kliv skulle vara ENORMT), men man vänjer sig vid det med.
Ponder: Ja, den ekonomiska biten har jag inte ens funderat över. SÅ bra tjänar jag inte, men det skulle bli absolut bli lite mindre på kontot!
Skicka en kommentar