En sak till!

Jag har nu läst färdigt boken jag plockade upp för ett tag sedan. Lättläst, lätt för att ge mig en tår i ögonvrån. Inte på något vis från verkligheten, otroligt romatisk. Ändå satte den igång en hel massa känslor i min lilla kropp (med kärlekshandtag och runda lår) och ibland kunde jag känna tårarna i ögonvrån när jag åkte pendel. PS Jag älskar dig! heter den och tydligen är den inte alls som filmen, om ni sett den. Jag har inte sett den och planerar nog inte att se den heller. Kanske känner jag med kvinnan i boken eftersom hon på sista sidan beskrivs med dessa ord:

Hon var en kvinna som begick misstag och som ibland grät [...]. Hon var en kvinna som ofta blev uttråkad av sitt liv och hade svårt att kliva ur sängen och gå till jobbet på morgonen. Hon var en kvinna som oftare än inte såg bedrövlig ut i håret, som såg sig själv i spegeln och undrade varför hon inte kunde släpa sig till gymmet lite oftare; hon var en kvinna som ibland undrade varför hon levde på den här planeten. Hon var en kvinna som ibland bara gjorde fel.

Det där med håret var slående likt.